Nytt område, Stennäs

Gårdagen till ära så påbörjades utvecklingen av Stennäs (huvudområdet). Fantastiskt mycket stor sten och hyfsade grepp. Ett femtontal problem är uppborstade och området har redan fått ett trestjärnigt 7B-problem etablerat.
Någon har tyvärr "lånat" med sig vår teleskopstege så dagen ägnades åt att utveckla de låga stenarna (dvs < 5m). Gissningsvis så hamnar vi lätt på 100+ problem och vi har dessutom två (!) bonusområden som är helt eller delvis orekognoserade. Blir roligt det här!

Bilder nedan är ett axplock från området.

 

Och så lite ful-film från en av områdets första problem "Pistvakt"

 

Pistvakt, Stennäs from The Umeå Show on Vimeo.

 

 

/H 

Ängesbyn, Luleå

Då har man fått äran att se den senaste i raden av boulderområden i norr. Ängesbyn var omtalat och efter ett besök så är det bara falla in i ledet av hyllningshymner. Området har ett par riktiga högklasslinjer och vad mer kan man begära?

Dagen till ära så fick jag guidning av locals (Victor, Jimmy, Julien, Petra och Magnus) och fick dessutom freeload'a på padhavet. Vädret var inte det bästa, med regnsjuk mark och strålande sol (dvs fuktigheten var ~500%), så några stordåd var det inte läge för.

Plus: Högklasslinjer i väldigt attraktivt gradspann (tack till Sami, Jani, ... för 8-orna)

Minus: Anmarsch och halvkassa landningar men detta ska tydligen förbättras. Man får ha i åtanke att området är under utveckling.

Foto: Jimmy på "The new fragrance fuck OFF"

Nu har de även justerat positionerna till området så nu är det bara ut i skogen och sända ;)

/H

Åland 10-11 Maj

Undertecknad och "nya Linus" gjorde, pga av pissväder i hela Norge, årets Kristihimmelsfärdsutflykt till Åland. Vi blev nog båda grymt överaskade över den höga kvaliteten på problemen samt den fina miljön. Det var den första resan till ön men förhoppningsvis inte den sista.

Våra vänner från öst har tydligen sin årliga utflykt till Åland just denna helg. Till skillnad från sina svenska vänner som gärna reser till Åland redan 1:a Maj så stannar tydligen den finske klättraren hemma just den helgen och super skallen av sig. Kan vara bra att veta. Minglade med en sjukt trevlig hord av bouldrare från Helsingfors och på köpet så fick vi lära oss en massa finska som kan vara bra att kunna i skogarna. "Runkkari" och "Vittu" ska man tydligen skrika ut så ofta möjligt är. Kan vara någon form av parningsrop men jag är inte helt säker.

/H

40.2

Utomhusaktivitet av TUS-redaktionen har strykit på foten på senaste tiden. Mygg, värme, tidsbrist och sjukdom har frivit både mig och Hasse till exil inomhus. Efter ett antal besök på KFUM:s Moon board börjar vi så smått anpassa oss till väggen.. och fungerledernas morgonvärk.

Först förundrades vi över graderna på problemen. Det föreföll som att vi skulle behöva justera i stort sett allt
vi tidigare gjort utomhus. Detta är en helt annan gradskala. Vi förklarade våra tillkortakommanden på värmen i lokalen. Sedan började vi tvivla på väggen lutning. Därefter insåg vi att flertalet grepp inte var korrekt monterade.

Våra slutsatser så här långt.

Vi fortfarande inte förstår graderna. Kommer vi upp är problemet allt som oftast lätt för graden enligt kommentarer från andra klättrare på Moons hemsida. Att "Brave-and-Humble" mentaliteten frodas även inom Moon-graderingen är kanske ingen överraskning. (Ironi?)

Det går att öppna en dörr till bakgården, friskluften gör susen för friktionen.

Greppens vinkel bör kontrolleras och finjusteras vid behov, ett feljusterat grepp gör oerhört stor skillnad och det är inte lätt att få det helt rätt.

Väggen har fel lutning, 40.2 grader. Vilket tur att det inte var åt andra hållet.

FA hets, eller skit in, skit ut

Igår fick jag ihop ett rätt gammalt projekt. Det var aldrig frågan om att jag hittat en drömlinje rent estetiskt. Den är långt från det. Men där jag först började jobba på den så föreföll linjen befängd. Första tanken var att lägga upp någon form av häl eller tåkrok ut till höger i några av juggarna för att underlätta klättringen.

Mot detta infall sa Jonas Wiklund bestämt nej, med motiveringen att det skulle vara rena linjer skilda från varandra på den lilla klippan. Då Jonas både var local och umeås klättersällskaps ålderman var det inte mycket att orda om, handsken var kastad, bara att skrida till verket.

Eftersom att det faktiskt finns riktigt fina linjer bredvid denna, Mobilt arbete och dess sittstart är riktigt fina linjer, så var det först nu denna säsong som jag började att verkligt fokusera på just denna linje. Innan dess var detta alltid det man avslutade dagen med att köra på. Ofta dök då tanken upp på att detta var "next-level-shit", potentiellt min första 8A+.. eller kanske mer? Antar att jag fick min slev av hybris serverad.

Nu efter några sessions denna vår så började betan slutligen sätta sig, så känns det som att den faktiskt landar på den grad jag avskyr mest.. 7C+. Den är nog hårdare än Enjoy (bara att lätta häcken från backen är värre än det ser ut), men tror inte att den når hela vägen upp till 8A. Så jag går mot mina egna principer och slår ett slag för plusgraden.

Hursomhelst, här har ni beta, tillsammans med lite extra-shit:

3 - The movie from The Umeå Show on Vimeo.

Slutlig kommentar till namnet (Jonas verkade oförstående till detta). Eftersom jag inte själv fick välja hur linjen skulle klättras, så tog jag mig friheten att själv välja det namn jag bäst tyckte reflekterade linjens klättring. Man kan inte få allt :)

Linn på Umeås Finest

Linn fortsätter sin resa att beta av Umeås finaste problem. Sist i raden så var det pärlan "krossad tumme" som fick släppa till.


Krossad tumme 7A from Linn Björ on Vimeo.


När man filmar sina bestigningar och lägger ut dem på publika sidor så blir man potentiellt nyhetsstoff på TUS. Minimalt arbete maximal utdelning ;)
/H


PS. Den där 27crags-listan i spalten till höger börjar betala av sig. DS

Crag Report Mosjön

Linus på Soulweeper SS

 

 

Min klätterform fångad på bild

TUS nyhetsförmedling

Som världsledande nyhetsförmedlare, inom TUS-landet, så har vi en skyldighet att alltid ligga i framkant. Därför kopierar vi skrupellöst koncept från allt och alla. Det kostar att ligga på topp.

I likhet med Borrbultarna så definierar vi TUS läse-, upptags- och bevakningskrets med hjälp av universums mittpunkt och en godtyckligt stor area inom 27crags-galaxen.

Bild: TUS-landet

I spalten till höger så hittar ni den senaste aktiviteten av precis allt som ni är intresserade av!

/H

Många bäckar små

För ca 1.5 år sedan tröttnade jag på 8a.nu nyhets rapportering och av dess syn på klättring. Jag valde då att deaktivera mitt konto och flytta mitt scorecard till 27crags.com.

Jag trodde därmed att jag inte längre var endel av 8a.nu.

I helgen aktiverade jag mitt konto igen för att stå upp mot 8a.nu:s hetsjakt på Carlos, läs nedan för mer information om detta. När jag aktiverade kontot så noterade jag att mitt scorecard fanns kvar. Om det fortfarande räknades in i databasen under tiden mitt konto var aktiverat är oklart, men jag är rätt säker på att så var fallet.

Jag funderade ett tag och kom fram till att ett sätt för mig som enskild person att sätta ner foten mot nätmobbningen som drivits av 8a.nu är att manuellt ta bort mina gamla ticks i scorecardet.

En av grundpelarna i 8a.nu är dess databas, jag har själv och vet andra som har varit emot hur 8a.nu sköts, men ansett att databasen har varit så bra att de haft kvar sin användare för att komma åt informationen som finns där i. Jag känner att det inte räcker för mitt eget samvete, därför går det snart inte att hitta igen mitt bidrag till denna databas. Jag började med att ta bort alla FA, sedan alla rekommenderade linjer och håller nu på att tugga mig igenom resten.

När jag började igår innehöll 8a.nu databasen: 2 521 056 ascents

När jag började skriva detta inlägg hade den:  2 520 938 ascents 

Nu har den:                                                    2 520 866 ascents

Jag har sett att andra gjort som jag. Många bäckar små.. 

En fin dag

Positivt: fantastiskt väder, första utepasset på ca 9 månader (ej pga graviditet), kidsen har äntligen börjat bli starka

Negativt: kroppen är ett år äldre och många slitagedelar bör bytas ut

Varför skriver jag meningslösa poster: Stor-grabben (Alfie) tjatade och jag gav efter

/H

Rövarpåsk

Normalt brukar påsken för mig innebära längre resor till något klassiskt boulderområde på kontinenten. Trots det var jag inte helt ointresserad när Magnus ringde för en tid sedan och undrade om det inte var dags att fara ner till Dalarna och omnejd för att bouldra med honom och Teemu. När det sedan blev en hel del att göra på jobbet, så blev Magnus förslag intressant. På pluskontot var att det fanns stor chans att det i dalarna skulle bjuda på i det närmaste perfekta förhållander vid denna tid på året. De områden som var planerade att besöka var alla för mig helt nya områden. Mina lokala guider visste vart guldkornen fanns att hitta och de hade dessutom guldbeta för de flesta. Som grädde på moset var boende och till viss del även mat och dryck gratis.

Inte så mycket att fundera på alltså, bara att packa bilen och dra iväg!

Destination för första klätterdagen blev Rosendal i krokarna av Örebro. Jag plockade upp Magnus och Teemu i Borlänge kl.09.00. Vädret var perfekt.

Vi spenderade de första 2 timmarna med att jobba på Maestro sds,7C+. Ett riktigt klassproblem som dessvärre gäckade oss alla tre. Vi fann den korte klättrarens betan, men kunde inte knyta ihop säcken. Magnus och Teemu gjorde processen kort med en längre sjua bredvid, medan jag själv kände mig däckad av den tilltagande vinden. Vi sökte oss längre ner på området för att komma i lä och jobbade på ett annat fint problem som heter Varat och Intet, 7C, vilket efter en del slit kunde skickas av mig och Teemu. Magnus var ungefär så nära att sätta ihop den som man kan vara utan att lyckas.

Teemu vid Varat och Intet, 7C.

På vägen hem så insåg vi att vi hade gjort bort oss är vi parkerade. På grund av snön blev vi osäkra vart det var säkrast att parkera och när vi sedan såg en skylt med texten ”Parkera Här!” så lät vi oss luras in i fällan. Självklart var det en privat parkering och markägaren informerade oss att Örebro klätterklubb blivit informerade om att inte var ok att använda denna parkering. Vi bad om ursäkt till markägaren och hoppas att detta snedsteg inte försämrar för de lokala klättrarna. Syftet med den där skylten förstår vi fortfarande inte..

Dag två kändes till en början tung, Magnus hade bjudit på mer än en back blandad läsk till middagen kvällen innan och arbetet på Maestro kändes i kroppen. Jag och Magnus laddade med en korv på närmsta mack och styrde kosan mot Mellanvalsan. Målet var problemen Formel 1,7C, och Formel 2, 8A. Här började vi med att bättra på karmakontot och snackade lite skit med en av markägarna. Tack vare Magnus fin-beta, kunde jag sedan göra processen kort med F1. Tyvärr så var F2, för blöt för att klättras denna dag. Hoppas kunna åka tillbaka snart, då det var en mycket fin linje som jag tror kan passa mig.

Magnus inspekterar starten till Formel 1, 7C.

För att krama ur det sista ur kroppen for vi vidare mot Falun och Jungfruberget. De flesta problem hade snö kvar på toppen, men Mercyflush,7B+, gick att klättra. Den linjen var inte gratis, men tack vare Magnus beta så kunde jag göra den efter mycket om och men. I min eufori över att ha kommit till toppen så lyckades jag oavsiktligt skrämma slag på tre flickor som var ute i skogen och rastade hunden, när jag på toppen för ovanlighetens skulle firade med en segerdans. Jag ber om ursäkt för denna kulturkrock. Att träffa på vanligt folk ute i skogen i norrland är så pass ovanligt att vi i stort sett aldrig tar denna möjlighet i beaktande.. därav det mindre rumsrena dansnumret.

Skönt att vara tillbaka

Första besöket i Mosjön var klart godkänd. Anmarschen underlättades avsevärt av att några lokala skoteråkare kört upp ett spår som går halvägs upp till stenarna, vilket var mycket tacksamt. Solen sken dessutom och gav tillräckligt med värme för att man skulle kunna sitta och vila mellan pressen i t-shirt.

Nästan så att man började fundera om säsongen slutade samtidigt som den startade?!

Skämt åsido, friktionen var sjukt bra. Där det inte var is eller smältvatten d.v.s., för tyvärr så var det fortfarande en del snö kvar på stenarna, men till påsk så skall nog majoriteten av större stenarna gå att toppa ur, och problem som Hyberborea var helt framtinade.

I och med att jag på förhand visst att det troligen skulle vara mer eller mindre omöjligt att toppa ur någon av problemen på grund av snö och is så spenderade jag dagen med att testa igenom de projekt som jag tränat inför i vinter.

Stora målet för året är länken mellan Mumana Assis och Nirvana. En 18-flytt lång resa utan vettiga vilor. Starten är en lurig 7C+ sekvens på 6 flytt för att ta sig in i Nirvanas startgrepp (varav 3 skiljer sig från sekvensen i Mumana assis) och där den stora utmaningen nog blir att utföra Nirvanas krux som flytt nummer 14. Efter en ordentlig uppvärmning så gick första länken ner efter 5 försök, men sedan snöade jag helt in på matchningen in i Nirvanas startgrepp. Jag tror mig komma ihåg hur det skall göras, men fick inte till det denna dag. Bättre lycka nästa gång.

Mål nummer två är Armins fina sittstart till Soulweeper. Ett problem i 8B-regionen med en riktigt hårt krux. Dessvärre var denna linje för blöt för att jobbas på, med jag fick i alla fall klämma på några av greppen.

Dagen avslutades istället med att gå igenom flytten på sittstarten till Return to Sender Assis. Vilket påminde mig om vilket sjukt fint problem det är.

Tack Lorden för de fina bilderna

Vårdagjämning

Våren är här(?)!

Det är bara runt en meter snö ute och snålblåst, så våren har nått södra norrland och det dags att åka ut och krossa alla nya och gamla projekt. Helgens väderleksrapport är i alla fall lovande.

Bara att damma av mondon, på med storskorna (det är sjukt drygt att pulsa 1.5 meter snö i Vans) och börja pulsa.. samt skriva upp "skoter" på önskelistan till tomten.