Årets premiär i Mosjön i söndags blev en succé, men för egen del så höll den på att sluta i fiasko redan innan den börjat. Att glömma storskona hemma var inte den bästa starten då anmarchen utgjordes av 1 km pulsande i sockersnö upp till knäna. Däför var det inte undra på att de nya besökarna, Magnus, Clas och Stefan, var rätt skeptiska på vägen upp till området.
Men jag tror att även de tyckte att det var värt besväret. Stenarna hade iofs inte hunnit torka upp helt och hållet, men i taket på den stora stenen så kunde vi i alla fall jobba in flytten på två av stenens fina linjer, Shangri-La och Mumana.
Dagens höjdpunkt var att Magnus listade ut betan till sittstarten på Mumana. Två stora flytt, en häl- och en tåkrok, vips så är man inne i i ståstarten, utan att förvirra sig ut alltför mycket på aretén. Flytten var inte gratis, men efter en del jobb så länkades flytten, men en blöt urtoppning förhindrade några seriösa press. Hursom heltst så är sittstarten är ett riktigt fint problem som jag ser fram mot att få köra på igen.