Pandoras låda

Fortsätter att gräva i arkivet och den här gången har jag bättre koll på var bilden var tagen. Även detta fynd är Carlos förtjänst. Äras den som äras bör!

Mitt i branthavet norr om Balsjö så ligger denna boulder/toppreps(!)-vägg endast ett halvhjärtat stenkast från vägen. Grepp finns och jobbigt nånting jävulskt! Ett större block i landningen (helt klart flyttbart) men annars platt och fint.

[edit] Roterade bilden så att man får en mer korrekt bild av exakt hur överhängande väggen är. Uppskattar den till 35-40 grader överhäng!

Det som är lite synd med Balsjö är att stenkvaliteten är något grov och smulig. De stenar som ligger norr om Blåberget upplever jag dock som aning bättre.


Blåberget sten (på kalhygget norr om Blåberget)

/Mulder

Arkiv-X

Efter att hela Team Borrbult hade återupptäckt Bussjö-området så fick man så vackert kliva in i skamvrån för att man ratat kanske Norrlands två bästa linjer ever. Som bot för denna försmädliga incident så har "arkiv-x" åter öppnats. Gör om gör rätt!

Enda problemet med att kolla in gamla arkiv är att minnet sviktar.
- varför ratade jag nedanstående block och highball-väggar?
- var i umeå-regionen ligger de?
- kanske Carlos kommer ihåg?

[uppdaterad med fler bilder]

/Mulder

Schvaampar

Var förbi Schtaan* och körde att kvällspass på bouldergymmet. På vägen dit så uppenbarades norrlands senaste boulderattraktion. Vi i Umeå vill också ha!

Hur gick klättringen då?

Jovars, formen har en möjlig chans att kunna infinna sig till hösten. Ryggen blir mindre dålig och jag börjar även skönja fötterna under bukfettet.

Övriga intryck?

Ny generation starka skellefteåklättrare är att vänta. Det var fullt med folk i boulderrummet och tämligen alla körde på hårda problem. Roligt och inspirerande.

Glöm inte bort NBM nu till helgen.

Själv så är jag något svårmotiverad och då är det inte bara bukfetten som avmotiverar en resa. Avfärd från Umeå vid 07:00 för att hinna till starten vid 12 och totalt 70-80 mil ryggdödande bilkörning är inget jag ser fram emot. Men ändå, det är ju nåt så jävulskt roligt så man kanske står där på startlinjen ändå?!

Linus (den stackaren) är tvångsrekryterad som domare till brännbollsyran. Roligt roligt ;)

/H

*) Staden med det rättmätiga föreningsnamnet AIK.

Fredrika till våren?

Om Umeå är fattigt på sten så verkar inlandet inte riktigt ha samma problem. Om du tar väg 92 från Umeå mot Fredrika, så kommer du efter ca 9 mil se en södervänd klipp vid Allvattnets strand. Sakta in och sväng på grusvägen som går upp på kalhygget på sluttningen på höger sida om 92:an. Du kommer direkt att se en sten med ett rejält brant överhäng. Stenen bjuder, utöver de två klockrena aretérlinjerna, på en 7C-ish linje på vänster sida och ett 8B-ish projekt på höger den högra sidan av facet.

Magnus jobbar på det vänstra projektet. Fyra flytt i brant terräng.

Har du mera tid så passerar du norrut genom Fredrika via Lyckselevägen och tar sikte på Stensjön, nära Betsarna. Bland den "lilla" blocksamlingen kan man bland annat hitta detta as.

Foto: Dag Knutsson

Skymningstider

Vill man klättra ute i Umeå krokarna så gäller det att mycket klaffar.

Först handlar det om att hitta en timme eller två då regnet inte faller, sedan gäller det att snabbt hinna torka greppern och värma upp innan solen hinner gå ner igen. Gud ska veta att man inte har mycket marginal, å värre blir det. Troligtvis sista rycket ute blev i hälsingeskogarna vid Olberget, ett område som bara blir bättre och bättre vid varje besök.


Foto: Therese Eriksson. Problem: Små Små Saker, 7B-7C

I Umeå pekar det mesta mot att inomhus säsongen slutligen har gjort sitt intåg. Förhoppningen är att under veckan komma ut till senaste hot-spoten, Fredrika, men troligen så blir det mest IKSU fram till våren.

Det är inte direkt så att man är lyrisk över att gå in för säsongen, men samtidigt så kan det kännas gott att få kötta plast ett tag. Det är även rätt mycket på G nu, det blir minst en tävling under hösten och säkerligen någon under våren. Dessutom kommer en hel del framöver handla om att jobba för en ny boulderhall, ett projekt som ger hopp för klättringen i Umeå regionen i framtiden.

På begäran av Hasse

Här en lite karta och nya bilder från senaste besöket från Lycksele. Nu verkar det som att tropisk värme satt käppar i hjulen för klättring denna helg, men förhoppningsvis så återgår vädret till det mer normala snart..

Översiktskarta:


Sten på området norr om 365:


Sten på strandområdet:


Stenar på Tjärnområdet:

Lycksele

Som Lorden redan rapporterat om så var det scoutning av block som stod på menyn under söndagen, pga i hållande regn.

Fyra områden och 30 mil senare så är det med lite förvirrat minne som man försöker att sortera sina intryck, för jag gissar att vi sett mellan 40-50 stenar med mer eller mindre klättervärda linjer på.

Här följer en väldigt kort resumé. Både Lycksele och Tuggensele är väl värda att besöka, men framförallt Lycksele stack ut lite extra. Lycksele har ett område med flertalet stenar av rätt storlek med fina linjer. Av dessa är många både branta och grepprika. Tuggensele har även det en hel del att erbjuda, kanske inte riktigt lika solklara linjer som i Lycksele men inte på något sätt dåligt. Stenarna är överlag av god storlek.

Båda områdena får betyget "Väl Godkänd" av TUS och vi hoppas i framtiden kunna återkomma med lite mer matnyttigt information, såsom rapporter om klättrade problem, från dessa områden.

Här kommer några smakprov från Lycksele. OBS: den sista kräver bultning.

Alltid något

Jonas och Linus (mina adepter) hade varit ute i Flurkmark iklädda både rullskridskor och boxarhandskar. De fick tydligen pyspuka på "Breaking Surface, 7C+" (8A+ innan den nya superlätta sekvensen ála tvilling) och sa något om att de mest troligt aldrig skulle göra flyttet till Bermuda-starten.

Henke och Mats "det var inte jag det var kineserna" Ahlm var ute i sommarvärmen med sina mest positiva vibbar och länkade sekvenserna. Nu inväntas sticket. Vad tror Mats om graden? Lustigt att du frågar ... jag kan inte på något sätt se att den skulle vara lättare än 8A. (7C+-sekvensen tror jag när jag ser den ... helst på film)

Eftersom att syndarna tvivlar så mobil-filmades kruxmovet. Dvs att släppa in vänsterhanden från startgreppet till den lilla krimpern för att sedan gå till startgreppet på "Bermudatriangeln, 7B". Startmovet, att ta sig ut till läppen med högerhanden, hittade vi en riktigt bra lösning på mha av en liten undertagslist i taket.

Seeing is believing

Sedan så fyndade vi en liten vägg i skogen. Urtoppningarna ser riktigt fontanroliga ut.

Notsosecretspot in Mosquito town

Sedan så fick jag äran att äntligen besöka Kantaberg i goda luleiters sällskap. Vissa linjer var helt suveränt fina. Det enda negativa med området är att det ligger avlägset tom för en Älvsbybo samt att det var lite väl utspritt område.

"Zoolander Sittstart, 7B+" ... om nu undrar vad jag håller på med på slutet så var den bara en släng av fontanhandled som infann sig.



/Mats

Känn pepp!

För även om vintermörkret och kylan tagit ett strypgrepp på bouldersäsongen här i norr så smider vi planer för nästa säsong. Som vissa läsare kanske har noterat så är vi mer eller mindre besatta av att leta nya block.

Idag så hade faktiskt Per med sig skor för att kunna göra mer än bara titta på blocken, men dessvärre så innebar kylan att inte mycket blev gjort denna gång heller.. klättermässigt i alla fall. Dagens facit är ett stycke ny borstat projekt:
Problemet ligger på lagomt avstånd från Hissjö, med en underbar anmarsch och ännu finare grepp. Här är ett exempel på ett av nyckelgreppen:

Vi gissar att graden kan hamna i krokarna av 7C/8A.

När vi hade tröttnat på att borsta så vände vi våra blickar mot Tavelsjöberget. Detta är mer känt som ett rephak, men vi tänkte att repfolket kanske har missat något klättervärt. Det verkade som att vi hade rätt, för vi hittade nämligen denna karamell:

Ser ut att bli 2-3 stora flytt i brant lutning, på halvbra grepp och dåliga fotsteg. Mumma. Om den är klättrade eller ej vet vi inte, men urtoppningen såg oborstad ut. Man har så här års inte många timmar med sol här uppe så på grund av mörkret så kunde vi tyvärr inte scouta hela området. Men, skattkartan vid parkeringen ser lovande ut, så det blir säkerligen flera besök.

Säsongsavslutning

Igår slutade min säsong -08 officielt, i och med det första "riktiga" träningspasset inomhus.

För att fira denna stora dag så passar jag på att byta språk på bloggen. Min tanke med att lansera en blogg om bouldering omkring umeå på engelska var från första början en reaktion mot att det finns så lite information om svensk klättring på engelska. Vilket en hel del av de utländska klättarna som jag möter på vid IKSU påpekat.

Dock så har jag kommit till insikt att de flesta från klättrare av utländsk härkomst verkar ha någon besynnerlig hängivelse till att knyta in sig.. varför jag bestämt mig för att sluta besudla internet med dåligt vokabulär och dassig grammatik.. på engelska i alla fall. Den dagen jag börjar skriva om repklättring så får vi se.

Detta språkbyte kommer så klart innebära att Hasse kommer få utala de bevingade orden "Vad var det jag sa" och Carlos få utbringa sitt motto "Kommer aldrig att gå". Vilket gör världsordningen på vissa sätt återgått till sitt normala.. fast kanske det är så att Carlos numera helst kommer att säga något i stil med "Dö, käcka dig inte", men så är han ju bara för "go" också!

Under senare tid så har det förekommit påtryckningar på redaktionen från vissa besökare, vilka krävt mindre snack och mera verkstad. Därför trotsade jag och Per Lindmark kylan förra helgen och levererade.. ett stycke fotografi av Per på Amplified. Vi tog således verkligen i från tårna, well, Perran i alla fall.

Tyvärr så har jag inte hittat igen några gamla arkivbilder på Mikael Andersson på Saga, Raholmen, men likväl så är det bara att gratulera till detta fina tick! Även fast det kommit till en del nya fina linjer här uppe i Umeå, så kvarstår nog Saga som den snyggaste linjen i de högre registret här uppe i norr.

Själv så har jag haft två softa veckor vilket har givit tid över för mitt tredje stora intresse (strax efter att klättra själv och att rädda fantasivärlden i Oblivion 4) nämligen att leta block! Det börjar likna en drog.. och det blir ett angenämt beskymmer att välja sina projekt inför våren! Här har ni några smakprov av vad jag och Hasse letade oss fram till under helgens (bakfylle)dimma:

Diamond Fever!

As we say in Sweden, "efter regn kommer sol".

Although on Saturday was not a climbing day, due to the pouring rain in the morning, it was still a good day.

I was very close to stay in front of the computer the whole day, but the sunshine after lunch lured me out of my cave.. for some blockhunting!

Here is some of what I found, just half an hours drive away:


I've not found a new Skravel or anything like that, but at least something interesting enough for me to go back this spring!


Sunday was climbing day. Myself, I didn't do anything worth mention, but Anders Björken was in good mood, repeating Björnkram and did Kunoichi, good work!

I also got to know that Per Lindmark is back big time after his knee injury. According to his own word it is not problem, as his latest project is only a roof problem.. around 8A/8B.. sick bastard!

Apparently Sofia Winsa is getting closer to sticking Bermuda Triangeln, 7B, hopefully I'll get back on that subject soon.

On my way back home from climbing I went for a short walk in the the forest around Röbäck.. seems now I have to start building myself a balcony!

Lucky for me Hasse really loves to cut boards.. so I'm quite sure he will help me.