För några veckor sedan så var Professor Jonas Wiklund halvvägs under isen, eller om han fick säga det själv, heeelt värdelös på att klättra.
Men, med ett 100-pullups per dag (plus 1-arms pullups) upplägg på träningen, så var det kanske inte konstigt att han kände det som att han grävt ner sig i en grop.
Till vår stora glädje så verkar det nu som att Professorn till slut lyckats kravla sig ut ur det mörka hålet.
"Ryktet" säger att vi kommer att få finfrämmande från söderort nästa helg?! Kanske vore det på sin plats att vi visade den goda viljan genom att sätta upp ett SBO2009 ... eller så lägger vi kraften på sånt som vi verkligen förstår och går direkt på att bygga vänskap!
Micke avverkade Breakdance efter två dagars jobb och föreslog en höjning av graden till 7C+. Problemet har stått orepeterat i 6 år. Jag testade själv problemet och måste säga att det är ett särdeles fint problem och jag ger tills vidare medhåll till Mickes gradförslag. Jag hoppas att jag inom en inte alltför avlägsen framtid få chans att testa och bekräfta/dementera gradförslaget.
Från start är flytten jämnhårda, med både fysiskt tunga och mera känsliga flytt, fram till det att man har nått kanten med händerna.
Vi på redaktionen har delgivits att Il folle professore Mr Miyagi Wiklund har uppdaterat sverigeföraren med både bild och gradjustering. Iofs så är han inte helt fel ute och vi kan glädja oss åt att problembeskrivningar och grader stämmer betydligt bättre nu än när han satt under de japanska päronträden och kombinerade avancerade gissningar med godtyckliga minnesbilder.
topo: Wiklund
Att Mumana hamnar på 7B+ stämmer bra i relation med Return to sender. Om det problemet i sin tur bara är 7B+ är en annan fråga?!
Ett nytt projekt är under utveckling på stora stenen. Precis som alltid så är alla projekt i det området öppna och vi ser särskilt besökare med grav form av FA som extra välkomna.
Projektet delar starten samt de fyra första flytten med Nirvana och delar utsteg med Mumana. Den vise mannen säger att det rör sig om en tragisk variant, och det stämmer nog i de flesta fall, förutom då just på denna sten. Kärnan i problemet är nämligen de tio spektakulära förflyttningar som krävs för att ta sig mellan problemen. Idel högklassig klättring farligt nära den åttonde graden.
Fotograf: Jonas Wiklund PS. Säsongen har precis startat i Norr, vilket man kanske inte kan säga söder om dalälven. Gästfrihet och guidning finns. DS.
PS2. Ännu är ingen sittstart är etablerad. Vissa tycker att sittstarter kanske inte ger så mycket men när man som i Nirvana-fallet får ytterligare 7-8 förflyttningar så ter sig sittstarter annorlunda. Vi har helt enkelt inte hunnit med. DS2.
Jag börjar att se mig själv som local i Mosjön.. en besatt sådan.
I vanliga fall så brukar det inte vara helt korrekt att kalla sig local om man inte gjort alla (eller i alla fall en majoritet) linjer i den lokala vuxenlekparken.. men ingen regel utan undantag. Jag är undantaget.
Som local så är det alltid trevligt när man får besök till sin favoritspot. Men, tyvärr så har det varit lite ensamt därute både under hösten och våren. De som gjorde väsen av sig senast var framför allt Micke som imponerade stort när han var på några visiter under hösten. Nu under helgen så lurades äntligen delar av team-TKAK ut till storstenen, med Dag Knutsson i spetsen.
Sist Dag var på besök så satte han upp den mycket fina linjen Nirvana. Denna gången hade han siktat in sig på att repetera Mumana. Uppvisningen som följde var imponerande.
I övrigt så var det så var det i vanlig ordning close-but-no-cigar på Return to Sender för både mig och Hasse. Sent på kvällen så började vi jobba på en ny linje. En "link-up" mellan Nirvana starten och Mumana urtoppningen. Arbetssekvensen var riktigt delikat. Jag hoppas kunna återkomma med mer om den vid senare tillfälle.
