TUS nyhetsförmedling

Som världsledande nyhetsförmedlare, inom TUS-landet, så har vi en skyldighet att alltid ligga i framkant. Därför kopierar vi skrupellöst koncept från allt och alla. Det kostar att ligga på topp.

I likhet med Borrbultarna så definierar vi TUS läse-, upptags- och bevakningskrets med hjälp av universums mittpunkt och en godtyckligt stor area inom 27crags-galaxen.

Bild: TUS-landet

I spalten till höger så hittar ni den senaste aktiviteten av precis allt som ni är intresserade av!

/H

Många bäckar små

För ca 1.5 år sedan tröttnade jag på 8a.nu nyhets rapportering och av dess syn på klättring. Jag valde då att deaktivera mitt konto och flytta mitt scorecard till 27crags.com.

Jag trodde därmed att jag inte längre var endel av 8a.nu.

I helgen aktiverade jag mitt konto igen för att stå upp mot 8a.nu:s hetsjakt på Carlos, läs nedan för mer information om detta. När jag aktiverade kontot så noterade jag att mitt scorecard fanns kvar. Om det fortfarande räknades in i databasen under tiden mitt konto var aktiverat är oklart, men jag är rätt säker på att så var fallet.

Jag funderade ett tag och kom fram till att ett sätt för mig som enskild person att sätta ner foten mot nätmobbningen som drivits av 8a.nu är att manuellt ta bort mina gamla ticks i scorecardet.

En av grundpelarna i 8a.nu är dess databas, jag har själv och vet andra som har varit emot hur 8a.nu sköts, men ansett att databasen har varit så bra att de haft kvar sin användare för att komma åt informationen som finns där i. Jag känner att det inte räcker för mitt eget samvete, därför går det snart inte att hitta igen mitt bidrag till denna databas. Jag började med att ta bort alla FA, sedan alla rekommenderade linjer och håller nu på att tugga mig igenom resten.

När jag började igår innehöll 8a.nu databasen: 2 521 056 ascents

När jag började skriva detta inlägg hade den:  2 520 938 ascents 

Nu har den:                                                    2 520 866 ascents

Jag har sett att andra gjort som jag. Många bäckar små.. 

En fin dag

Positivt: fantastiskt väder, första utepasset på ca 9 månader (ej pga graviditet), kidsen har äntligen börjat bli starka

Negativt: kroppen är ett år äldre och många slitagedelar bör bytas ut

Varför skriver jag meningslösa poster: Stor-grabben (Alfie) tjatade och jag gav efter

/H

Rövarpåsk

Normalt brukar påsken för mig innebära längre resor till något klassiskt boulderområde på kontinenten. Trots det var jag inte helt ointresserad när Magnus ringde för en tid sedan och undrade om det inte var dags att fara ner till Dalarna och omnejd för att bouldra med honom och Teemu. När det sedan blev en hel del att göra på jobbet, så blev Magnus förslag intressant. På pluskontot var att det fanns stor chans att det i dalarna skulle bjuda på i det närmaste perfekta förhållander vid denna tid på året. De områden som var planerade att besöka var alla för mig helt nya områden. Mina lokala guider visste vart guldkornen fanns att hitta och de hade dessutom guldbeta för de flesta. Som grädde på moset var boende och till viss del även mat och dryck gratis.

Inte så mycket att fundera på alltså, bara att packa bilen och dra iväg!

Destination för första klätterdagen blev Rosendal i krokarna av Örebro. Jag plockade upp Magnus och Teemu i Borlänge kl.09.00. Vädret var perfekt.

Vi spenderade de första 2 timmarna med att jobba på Maestro sds,7C+. Ett riktigt klassproblem som dessvärre gäckade oss alla tre. Vi fann den korte klättrarens betan, men kunde inte knyta ihop säcken. Magnus och Teemu gjorde processen kort med en längre sjua bredvid, medan jag själv kände mig däckad av den tilltagande vinden. Vi sökte oss längre ner på området för att komma i lä och jobbade på ett annat fint problem som heter Varat och Intet, 7C, vilket efter en del slit kunde skickas av mig och Teemu. Magnus var ungefär så nära att sätta ihop den som man kan vara utan att lyckas.

Teemu vid Varat och Intet, 7C.

På vägen hem så insåg vi att vi hade gjort bort oss är vi parkerade. På grund av snön blev vi osäkra vart det var säkrast att parkera och när vi sedan såg en skylt med texten ”Parkera Här!” så lät vi oss luras in i fällan. Självklart var det en privat parkering och markägaren informerade oss att Örebro klätterklubb blivit informerade om att inte var ok att använda denna parkering. Vi bad om ursäkt till markägaren och hoppas att detta snedsteg inte försämrar för de lokala klättrarna. Syftet med den där skylten förstår vi fortfarande inte..

Dag två kändes till en början tung, Magnus hade bjudit på mer än en back blandad läsk till middagen kvällen innan och arbetet på Maestro kändes i kroppen. Jag och Magnus laddade med en korv på närmsta mack och styrde kosan mot Mellanvalsan. Målet var problemen Formel 1,7C, och Formel 2, 8A. Här började vi med att bättra på karmakontot och snackade lite skit med en av markägarna. Tack vare Magnus fin-beta, kunde jag sedan göra processen kort med F1. Tyvärr så var F2, för blöt för att klättras denna dag. Hoppas kunna åka tillbaka snart, då det var en mycket fin linje som jag tror kan passa mig.

Magnus inspekterar starten till Formel 1, 7C.

För att krama ur det sista ur kroppen for vi vidare mot Falun och Jungfruberget. De flesta problem hade snö kvar på toppen, men Mercyflush,7B+, gick att klättra. Den linjen var inte gratis, men tack vare Magnus beta så kunde jag göra den efter mycket om och men. I min eufori över att ha kommit till toppen så lyckades jag oavsiktligt skrämma slag på tre flickor som var ute i skogen och rastade hunden, när jag på toppen för ovanlighetens skulle firade med en segerdans. Jag ber om ursäkt för denna kulturkrock. Att träffa på vanligt folk ute i skogen i norrland är så pass ovanligt att vi i stort sett aldrig tar denna möjlighet i beaktande.. därav det mindre rumsrena dansnumret.

Skönt att vara tillbaka

Första besöket i Mosjön var klart godkänd. Anmarschen underlättades avsevärt av att några lokala skoteråkare kört upp ett spår som går halvägs upp till stenarna, vilket var mycket tacksamt. Solen sken dessutom och gav tillräckligt med värme för att man skulle kunna sitta och vila mellan pressen i t-shirt.

Nästan så att man började fundera om säsongen slutade samtidigt som den startade?!

Skämt åsido, friktionen var sjukt bra. Där det inte var is eller smältvatten d.v.s., för tyvärr så var det fortfarande en del snö kvar på stenarna, men till påsk så skall nog majoriteten av större stenarna gå att toppa ur, och problem som Hyberborea var helt framtinade.

I och med att jag på förhand visst att det troligen skulle vara mer eller mindre omöjligt att toppa ur någon av problemen på grund av snö och is så spenderade jag dagen med att testa igenom de projekt som jag tränat inför i vinter.

Stora målet för året är länken mellan Mumana Assis och Nirvana. En 18-flytt lång resa utan vettiga vilor. Starten är en lurig 7C+ sekvens på 6 flytt för att ta sig in i Nirvanas startgrepp (varav 3 skiljer sig från sekvensen i Mumana assis) och där den stora utmaningen nog blir att utföra Nirvanas krux som flytt nummer 14. Efter en ordentlig uppvärmning så gick första länken ner efter 5 försök, men sedan snöade jag helt in på matchningen in i Nirvanas startgrepp. Jag tror mig komma ihåg hur det skall göras, men fick inte till det denna dag. Bättre lycka nästa gång.

Mål nummer två är Armins fina sittstart till Soulweeper. Ett problem i 8B-regionen med en riktigt hårt krux. Dessvärre var denna linje för blöt för att jobbas på, med jag fick i alla fall klämma på några av greppen.

Dagen avslutades istället med att gå igenom flytten på sittstarten till Return to Sender Assis. Vilket påminde mig om vilket sjukt fint problem det är.

Tack Lorden för de fina bilderna

Vårdagjämning

Våren är här(?)!

Det är bara runt en meter snö ute och snålblåst, så våren har nått södra norrland och det dags att åka ut och krossa alla nya och gamla projekt. Helgens väderleksrapport är i alla fall lovande.

Bara att damma av mondon, på med storskorna (det är sjukt drygt att pulsa 1.5 meter snö i Vans) och börja pulsa.. samt skriva upp "skoter" på önskelistan till tomten.

En BIMBO till SM

Valet av att ta lägga dyra pengar på ett flyg ner till Storstan och delta på SM inomhus skulle i vanliga fall kännas som någon form av vansinne så här års. Samma pengar skulle lika gärna kunna ta en till varmare bredgrader eller vart fall till något utomhus crag med bättre väder. Men, det har regnat och varit allmänt skitdåligt väder här i Umeå under i stort sett hela hösten.

Så med tanke på bristen av utomhus klättring den senaste tiden känns valet av SM före utomhus rätt logiskt. Fast nog hade det vart trevligt att få nypa lite mer sten framöver.

Nu när utomhus abstinensen är som värst är det inte utan att man blir smått nostalgisk när man ser hur 27-crags till slut börjar arta sig. Att på avstånde få följa en klassiskt graddebatt på klassiskt BIMBO-manér värmer själen hos en gammal räv som mycket väl kommer ihåg hur det kunde gå till på den gamla "goda" tiden.

Om nu baranågon kan "retro-claima" FA, alternativt kommentera grad utan att klättrat problemet, så är bilden fulländad.

Tar en kaffe och bulle i väntan på att debatten skall fortsätta, vem vet, kanske det hettar till.