for the love of it

Linus får stå för prestationer, filmer, bilder och allt annat intressant som gör denna blog läsvärd. Jag står för resten. Håll tillgodo.

Comeback är temat. Fjodde, Mange, Misse, vargar, fåglar, luhringar och diverse andra storheten från den svenska klätterscenen är tillbaka, många bättre än någonsin. Vissa hävdar att ”30 är det nya 20” och andra lever efter devisen ”the sky is the limit”. Nu står jag själv där. Comeback. Ett halvår helt borta pga av skador, 90 föräldradagar som försvinner till sommaren och halfet på ålderns höst. Vad är (alltid) bästa motivationen?! Givetvis, vi bokade resa till Bleau, lagomt långt fram i tiden för att få en rimlig chans att komma i form. Tre månader, det ska gå.

Hur lägger man upp planen för återkomst när man har jobb och familj? (dvs klättring är inte topprioriterat) Jag har fått frågan vilka cykler som jag ska följa? Så jag ger ett svar lika komplicerat som allt annat som har med mig själv att göra. 3 månader = 3 delsteg!

1) Återkomsten. Komma i form. Tappa vikt. Vänja kroppen med många träningspass. Avväga träningsdosen så att man nästan alltid känner sig starkare för varje pass. Här måsta man få tillbaka själ och hjärta. Mao glädjen (hur än töntigt det låter).

2) Pannbenet. Här läggs grunden. Hård träning och skit i hur formen känns. Vissa dagar så går det upp men mest så kommer man att känna hur det går ner. Man ska helt enkelt inte ha någon åsikt om hur det går, det blir bäst så.

3) Formen. Att fokusera på detaljer. Dra ner på (över)dosen. Ska man till Font så måste grundjobbet redan vara gjort . Man ska känna sig både fysisk och psykisk god form innan man reser.

Hur har det gått?

1) Check

2) 1-1. Kände mig stark som en bäver i Måndags och i går så låg jag hemma i träningsbakfylla och tröståt glass och godis. However, så är det så det ska vara ... pannben!

Men viktigast av allt. Jag tycker det är jävligt roligt!