tisdag 2 november 2010

Äntligen framme

Allt som resulterar i att man blir besviken härrör från vanföreställningar.
Mao om man tar flyget till Paris och förväntar sig att alla väskor ska komma fram så har man problem, stora problem. Att man dessutom klampar fram till biluthyrningen och förväntar sig att kombin man bokat ska stå och vänta på en betyder ännu mer problem. -"Behöver ni verkligen en kombi?" -"Öh, vi har ju bokat och betalat för en kombi!"
Om man dessutom förväntar sig att kunna ströva fritt i skogen utan att trampa i mänsklig avföring så har man seriösa problem.

Vi har även träffat på Sydde, Jenny tillsammans med en ukrainsk bouldrare. Somliga bygger pyramider och fundament. Vad Sydde bygger har jag ingen aning om. Han verkar i alla fall massakrera allt i skogen som det står 7C på. Nedan så ser ni den vy av honom som vi andra får vänja oss vid.


Foto: Sydde

Själv då?
Dag 1: Saknade väskan. Sliten av resan. Fick agera statist. Varför ska de andra börja klättra kl 9.00 på morgonen?
Dag 2: For till Cuisiniére och harvade på ... efter lunch. 7A och 7B började kännas som 7A och 7B och inte som 8B dagen innan. Dock så är 8A riktigt hårt.


Foto: En sopa på något alldeles för hårt

3 kommentarer:

Linkan sa...

OOOOHHHHH!!!

SOPA!!

Fan va gött att ni fick bensin så att ni kom fram endå! Bara att kötta på, är det stick? När sitter 8A?

Anonym sa...

Vi tog tydligen regnet med oss ...

Anonym sa...

Knyt skorna!