fredag 30 april 2010

Två sorters människor

Som en vis äldre vän så klokt informerade mig om: "Det finns två sorters människor. De som har ryggproblem och de som kommer att få". Allt från att ta sig ur sängen till dess att man kravlat tillbaka in i sängen är äkta tornedalspoesi. Man ska fan inte ha det bra. Armod är silver och smärta är guld. Naprapaten är helt klart värd varje krona (stackarna kommer knappt upp i 1000 kr/tim) men är inte i närheten av att kvala in som magisk helbrägdagörare.
Ok, jag kan klättra så jag borde inte gnälla men ... visst, ett och annat fotsläpp och kanske ett sidotag över axelhöjd kan besegras men grytklättring, dynos och kompressionsboulders är jävligt smärtsamma. Men jag är inte den som ger upp (ni som sitter inne med annan information gör bäst i att tiga). Kul! Anyway, så länge man hittar en statisk lösning så funkar det!

Return to Sender plus Right from Hasse S on Vimeo.


Vi passade på att testa utstegsvarianten till Return to Sender (visade sig vara en hel grad lättare). Detta medför att det blir en helt meningslös sittstartsvariant då den tickar in på samma grad som orginalståstarten. Tur man inte har ett 8a-scorecard!

"Know it sounds funny, But I just can't stand the pain". Vilken pajas till låtskrivare. Jag ska lära han allt jag kan om ...

Jag tycker klippet visar ganska exakt hur livet som huvvarns power-bouldrare i Umeå ter sig. Alltid skitprat, många som är hungriga och absolut ingen som kan spotta.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Tyckte mig ana att övre krimpern "knäcker/knakade" till ibland när den greppades. Är det något som ni observerade under ert besök?
//Henke

Hampus sa...

Linus nu får du skynda dig att klättra den där sittstarten nu när Henke är ute i skogarna med sina grävskopor till krimpfingrar och krimpar grepp till stensmulor..

Hasse sa...

Urbinator har sagt det bäst. Man vet aldrig vad stenen gömmer.

1) Sydde använde inte krimpern.
2) Greppet kan (tyvärr) bli bättre ... men det brukar gå till sig med tiden.
3) Förändring är ibland till det bättre.

Climb on
/H

Linkan sa...

Jo, det går som sagt utan krimpern också. Testade den vägen i höstas, klart lite annorlunda jämfört med krimpern, men tror att det är ungefär lika hårt.

Den som lever får se =)

Hasse sa...

Var och körde på lilla stenen

1) Henkes gubbhäl passar mig (mycket) bättre
2) Jag hörde inget knak ... hur mycket tog ni i egentligen?
3) Problemet står inte och faller med det greppet

Anonym sa...

1) klart fan en gubbhäl är bäst.
2) "Knäppet" var tydligast när man pressade lite gaston när man klättrade högra varianten, rakt upp hörde jag inte heller något.
2b)kan ju alltid ha hört i höre.
3) om det lossnar så tror jag dessutom inte hela försvinner utan bara övre delen.
4) skitsamma, jag var bara intresserad att höra om ni också upplevt det eller om det bara var jag.
//Henke

Anonym sa...

"Urbinator har sagt det bäst. Man vet aldrig vad stenen gömmer."

En annan klassiskt kommentar kom från Bjärven då Johannes dragit loss ett grepp på "björns extension" varpå björn muttrar lite irriterat "man får ju inte dra så hårt"

//H