tisdag 16 oktober 2012

En BIMBO till SM

Valet av att ta lägga dyra pengar på ett flyg ner till Storstan och delta på SM inomhus skulle i vanliga fall kännas som någon form av vansinne så här års. Samma pengar skulle lika gärna kunna ta en till varmare bredgrader eller vart fall till något utomhus crag med bättre väder. Men, det har regnat och varit allmänt skitdåligt väder här i Umeå under i stort sett hela hösten.

Så med tanke på bristen av utomhus klättring den senaste tiden känns valet av SM före utomhus rätt logiskt. Fast nog hade det vart trevligt att få nypa lite mer sten framöver.

Nu när utomhus abstinensen är som värst är det inte utan att man blir smått nostalgisk när man ser hur 27-crags till slut börjar arta sig. Att på avstånde få följa en klassiskt graddebatt på klassiskt BIMBO-manér värmer själen hos en gammal räv som mycket väl kommer ihåg hur det kunde gå till på den gamla "goda" tiden.

Om nu baranågon kan "retro-claima" FA, alternativt kommentera grad utan att klättrat problemet, så är bilden fulländad.

Tar en kaffe och bulle i väntan på att debatten skall fortsätta, vem vet, kanske det hettar till.

måndag 10 september 2012

Örsjön

Efter att ha fått rejält med pisk i Mosjön på lördagen så bestämde jag och Therese oss runt lunchtíd på söndagen att styra skutan ner mot Härnösand. Örsjön såg intressant ut, då en videobeta av Limitless väckt intresset.

Limitless 7C, för kortare individer är highstep och lite extra krut i bålen the-ticket-to-ride. Foto:Therese Eriksson.

Området var lätt att hitta. Man parkerar vid den parkering som är rekommenderad på 27crags-sidan, knatar rakt på längst vägen, går raktöver en äng, tar av på stigen rakt fram och svänger sedan av vänster när stigen delar sig efter några hundra meter. Tid för anmarsch ca 10 min.

Väl på plats möts man av två block av skaplig storlek. Molotovblocket är det finare av de två och erbjuder tre tydliga linjer. Vänster areté Molotov 6B+, i mitten Limitless 7C och på höger areté Larsas Vitval 7A. Stenen är dock rellativt vass, varför sommarsessioner nog inte är att rekommendera, men så här på hösten var gick det rätt bra att köra på.. om man inte börjar sladda för mycket på greppen.. då går det fort utför.

Väl på toppen av Molotovblocket bör man ta sig tid att titta ut över det landskapet, vid solnedgången var det imponerade vackert.

fredag 7 september 2012

Mobilt Arbete Assis

Fult filmat, fult klippt, ful kameraman och ful huvudrollsinnehavare men viktigast av allt (map den hårda kritik och skepticism som orättfärdigt har lyfts fram inom vissa sociala medier) ... BEVIS !!!

Norrlands-spot, dab-fritt och sparsamt editerat så presenteras härmed Linus senaste revirinpinkning ute i Borrbult-land.
Mobilt Arbete Assis, 8A
Film: ...
 
PS. Blogger-filmer verkar inte fungera på i-produkter. Kan ha med flash-problematiken att göra?!

fredag 24 augusti 2012

Mobilt projekt

Efter hemkomsten från Magic var tanken att det skulle bli rätt lugnt en kortare period. Men hösten kom tidigare än anat och nu är det fullt ös. Senaste projektet, Mobiltarbete assis vid Norrmjöle golfby, ser ut att ge med sig. Gradspekulation kring 8A plus/minus ett +, om man måste var exakt.

Att vara exakt är förövrigt mycket viktigt. Det viktigaste är, naturluigtvis, inte att få linjen klättrad utan att graden blir exakt och korrekt. Annars kan man uppröra delar av journalistkåren, eventuella besökare eller i värsta fall bli av med kläderna.

I helgen ser det ut att bli Skellefteå, eller närmare bestämt Degerberget innanför Byske. Yr spår riktigt bra förhållanden... ta i trä. Förhoppningen är att gå lågstarten till I am Colossus, men även om den inte går ner så ska det bli kul att testa. Den linjen ser nämligen ut att kunna bli en klassiker i klass med Saga.

Foto: Hasse Stenlund

torsdag 16 augusti 2012

Krogberget

Som ledande nyhetsförmedlare så har man ett stort ansvar att hålla många vilsna själar med livsnödvändigt informationsflöde. Dagens "news flash" var gårdagens "old news" men för oss som bara lever i nuet så är det givetvis en nyhet. Och att vi överhuvudtaget har en nyhet i dag beror helt på att Dag finns i vår omedelbara närhet. Dags betydelse för det klätterrelaterade nyhetsflödet i norr är precis lika vital som Zlatan's vardag är för Aftonbladets nyhetsredaktion [1]. Utan dem så står tryckpressarna stilla.


Krogberget har återuppstått som boulder-område!



Krogberget var stället för Umeå-bouldring under 1900-talets slutskede. Att hela detta natursköna område hamnade i frysboxen efter millenniumskiftet är en gåta för många men lyckligtvis inte för alla. Fantastiska personer som aldrig har fel, typ undertecknad, Ill Profesore och Patrick Seamountain, sitter givetvis på alla svaren. Vad anbelangar mig själv så har ett årtionde passerat men minnet är helt intakt. Kanske till och med bättre nu än det var då?!

Problemet med Krogberget var lika enkelt som komplicerat. Bouldringen var helt enkelt en av många alternativa träningsformer och inget man direkt presterade inom. Ett kortare boulder kunde givetvis vara roligt för stunden men för det stora hela så bör man ju kunna göra fler än ett par flytt för att komma till toppen av ett berg. Så vad som kanske i dag ter sig som en boulder-linje var i förrgår endast en länk under ett träningspass. Man startade på det goda greppet, traverserade så långt man kom, förflyttade sig i höjdled, gick på nytt i sidled för att så småningom nå toppen. Hade man riktigt tur så fick man ihop ett tjugotal identiskt hårda flytt och drömlinjen var ett faktum. Allt för ofta fick problemen heta något i stil med kreatörens namn tillsammans med ordet "linje".

Ett problem med många "linjer" var att de var komplicerade och, för det otränade ögat, något onaturliga. Många regler om vad som ingick/uteslöts gjorde att man för säkerhets skull borde få förstahandsinformation av kreatören, helst på plats och gärna kontinuerligt under själva klättringen, för att vara helt säker på att man klättrat helt rätt "linje". För den frågande yngre generationen så kan jag säga att det är precis som för dagens kids när de repeterar hårdare problem i Västervik. De har givetvis inte klättrat rätt "linje" och de lurar bara sig själva med att tro annat.

Problemet var att bouldringen utvecklades snabbt och 90-talets "linje"-definitioner passade helt enkelt inte in i den moderna synen. Av respekt för föregångarna så undvek man att ändra om deras ”linjer”. Kanske inte för att de skulle vara emot det utan mest för att man inte tyckte att en potentiell konflikt var värt besväret. Det fanns ju många andra områden att utveckla, som S1 etc.

Så det som hände under dvalan är att området, eller rättare sagt en drös med linjer, mer eller mindre fallit i glömska. Mest på gott då ingen längre riktigt minns, eller vill minnas, hur de gamla linjerna var dragna och vilka restriktioner som hörde till vad.

Krogberget har äntrat en ny era med en härlig blandning av gamla pärlor och nya ”linjer”!
Foto: campusboardväggen (27crags)



Fotnot: Nu kanske det ser ut som att Dag får hela äran för Krogbergets revival men det är betydligt fler som varit bidragande och ska äras. Men eftersom att han lagt upp på 27crags så är han frontmannen för dagens ära och berömmelse och får därför stå helt ensam i rampljuset.

[1]: Jag kände mig helt enkelt tvungen att googla "site:aftonbladet.se zlatan" och till min oförvåning så bröstade sökmotorn upp sig och hävdade, vänligt men bestämt, att det var inte mindre än 769 000 träffar. Impressive!

tisdag 14 augusti 2012

Livstecken

Efter månader av ihärdigt detektivarbete av Brødrene Dal så har vi fått indikationer på ett livstecken från Linus (kanske mer känd som Professor Kurt Drøvels).

Linus fortsätter sin kamp mot ondskans och desillusionens makter och definierar på eget bevåg helt egna varianter på trillingarnas problem. Senaste i raden är Bermudatriangeln Assis 7C.




Detektivarbete i den högre skolan efter Alfta-mannen!

tisdag 26 juni 2012

Farbröder

Farbror Röd, Farbror Blå och Farbror Orange framför några av de högklassiska problem på Hundberget, Älvsbyn. Team Borrbult släpper ny boulder-förare inom kort (typ inom 24h) så lite korrektur-klättring stod på schemat inför släppet.

En av många fina linjer


/H

måndag 18 juni 2012

Myggår och urinpadda

Sommarvädret har anlänt och i kombination med stor vattentillgång så verkar myggen födas i sällan skådad takt. Skulle köra ett skönt kvällspass på utegymmet men trots indränkt med myggmedel så blev det en övermäktig uppgift.

Sedan så har vi haft förmånen att kunna nyttja en form av generös nedskräpning vid i20-stenen här under våren ... men nu rör det sig nog mest bara om nedskräpning. Den Beal-padda som funnits vid stenen låg utfälld och den luktade piss. Och jag menar verkligen piss som i urin. Om den är pissad på av godtycklig hund eller ersbodare låter jag vara osagt men den ligger då hädanefter inte i min landningszon.


/H

söndag 17 juni 2012

Golfbyn Norrmjöle

Team Borrbult har vurmat för den bortglömda klippan i Norrmjöle. Ett par finfina problem finns det samt en/två projekt(?) kvarstår.

Jonas bjuder på en sittstart i den högre skolan. Frihängstart i dubbelt fot-jam !!! Mycket ska man se ...


Linus en hårsmån från att sätta"Mobilt arbete" med djup start i undertagsgrepp. Inte precis den nya undertagsstarten till "The Story of the Two Worlds" men inte heller helt superlångt ifrån. Här på bilden så har han redan gjort de två första flytten och befinner sig på startgreppen till "Mobilt Arbete".


Superskön gam-hylla och tjugo meter anmarsch ... vad mer kan man begära?


Pandoras låda

Fortsätter att gräva i arkivet och den här gången har jag bättre koll på var bilden var tagen. Även detta fynd är Carlos förtjänst. Äras den som äras bör!

Mitt i branthavet norr om Balsjö så ligger denna boulder/toppreps(!)-vägg endast ett halvhjärtat stenkast från vägen. Grepp finns och jobbigt nånting jävulskt! Ett större block i landningen (helt klart flyttbart) men annars platt och fint.

[edit] Roterade bilden så att man får en mer korrekt bild av exakt hur överhängande väggen är. Uppskattar den till 35-40 grader överhäng!




Det som är lite synd med Balsjö är att stenkvaliteten är något grov och smulig. De stenar som ligger norr om Blåberget upplever jag dock som aning bättre.


Blåberget sten (på kalhygget norr om Blåberget)


/Mulder

Arkiv-X

Efter att hela Team Borrbult hade återupptäckt Bussjö-området så fick man så vackert kliva in i skamvrån för att man ratat kanske Norrlands två bästa linjer ever. Som bot för denna försmädliga incident så har "arkiv-x" åter öppnats. Gör om gör rätt!

Enda problemet med att kolla in gamla arkiv är att minnet sviktar.
- varför ratade jag nedanstående block och highball-väggar?
- var i umeå-regionen ligger de?
- kanske Carlos kommer ihåg?












[uppdaterad med fler bilder]


/Mulder

tisdag 22 maj 2012

Schvaampar

Var förbi Schtaan* och körde att kvällspass på bouldergymmet. På vägen dit så uppenbarades norrlands senaste boulderattraktion. Vi i Umeå vill också ha!


Hur gick klättringen då?
Jovars, formen har en möjlig chans att kunna infinna sig till hösten. Ryggen blir mindre dålig och jag börjar även skönja fötterna under bukfettet.

Övriga intryck?
Ny generation starka skellefteåklättrare är att vänta. Det var fullt med folk i boulderrummet och tämligen alla körde på hårda problem. Roligt och inspirerande.

Glöm inte bort NBM nu till helgen.
Själv så är jag något svårmotiverad och då är det inte bara bukfetten som avmotiverar en resa. Avfärd från Umeå vid 07:00 för att hinna till starten vid 12 och totalt 70-80 mil ryggdödande bilkörning är inget jag ser fram emot. Men ändå, det är ju nåt så jävulskt roligt så man kanske står där på startlinjen ändå?!
Linus (den stackaren) är tvångsrekryterad som domare till brännbollsyran. Roligt roligt ;)

/H

torsdag 12 april 2012

Budget-Påsk i Sundsvall

På grund av nytt arbete och taskig ekonomi (man blir inte fet på a-kassa och det är långt till lön när man börjar ny jobbet med att gå på timarvodering), så blev det en påskresa av det billigare slaget. Vandrarhem på norra berget i Sundsvall och klättring i dess närhet. Inte direkt lika glamoröst som en gite i de franska skogarna. Vad är en dag i t.ex. Skottsund jämfört med en dag i Bas Cuivér?

Det finns vissa skillnader. Annan typ av sten, mindre utbud på linjer, mindre folk, rivigare grepp och färre använda kondomer på marken. Men, glamor i all ära. Nu var det inte därför jag tränade bort både hösten och vintern. Det gjorde jag för att kunna prestera. På krimp.

Jag åkte ner till Sundsvall på långfredagen, en dag efter övriga sällskapet. Magnus och Teemus hade dagen innan passat på att göra och korrigera graden på Vitruvian Man, 7C, i krokviken. Jag hade det på känn att det dels skulle gå rätt snabbt för dem att få ihop linjen och att den troligen skulle åka ner ett snäpp. Jag jobbade lite väl länge med en sämre beta, innan Magnus kom på en smart lösning när som gjorde det möjligt för mig att göra den vid första bestgningen. Efter ca tre och en halv timmes bilkörning så kom jag fram till Skottsund, som ligger lite söder om Sundsvall, där jag möttes av näst intill perfekta förhållanden. Några få plusgrader, en lätt vind och klar himmel. Jag packade snabb ihop prylarna och kom lagom ut till området bara för att se att de andra börjat packa ihop sina saker vid Traición sds, 8A, ett av mina mål för resan. Teemu hade hittat en ny beta och gjort processen kort med problemet. Nu skulle några skulle vidare till Bergafjärden, med jag, Bodin, Magnus och Teemu stannade kvar och gick upp för slänten i skogen till ett av områdets ogjorda projekt. Efter stormen Dagmar påminner klätterområdet i Skottsund mest om en kaosartad miniatyr av Magic Woods. Först verkade den nya linjen inte alltför svårt ut, men efter att ett fotsteg pulveriserats insåg vi att linjen nog skulle bita ifrån mer än vad vi först trott. Men en timme senare var Teemu först upp och föreslog att linjen nog var 7C och lednamnet Mango sds. Jag gav bifall till detta, först efter ytterligare 45 minuter slit.

På lördagen började vi klättra i Midskogs. Där jag vid flera tillfällen har jobbat på Breakdance, 7C+, men har ärligt talat aldrig varit speciellt nära. Denna gång kändes det dock riktigt bra och efter viss beta-blackout så var high-point ett faktum. Vi tog en kort paus och drack lite kaffe. Plötsligt var de andra verkade inte längre speciellt taggade på att fortsätta på problemet, då det gick rätt tungt på breakdance (det var trots allt deras tredje dag på). Efter en kort överläggning så packade vi ihop och vände tillbaka till Skottsund. Siktet för både mig och Magnus var Traición sds, så att påstå att jag protesterade allt för mycket. Teemus beta visade sig passa mig utmärkt och efter en timmes arbete stod jag på toppen, med lite skakiga benen, då jag i vanlig ordning inte kollat hur jag skulle göra på slutet.

 

Vi höll ett litet öråd och kom fram till att den nya beta innebar att 7C+ kändes som en mer korrekt grad på problemet. Magnus var riktigt nära, men tydligen så hade tre dagar på vassa krimpar till slut tagit ut sin rätt.

Söndagen spenderades av de andra i Marna, medan jag själv rävade med att fika med Therese (som dessvärre var för sjuk för att klättra) i Birsta. Teemu öppnade ännu en ny test-piece i form av Funkyard, 7C.

På måndagen var det inte mycket annat att göra än att återigen följa i Teemus fotspår och åka till, jo ni gissade rätt, Skottsund. Magnus gick ut hårt och värmde upp med att göra Traición sds, på ca 1.5 timme. Därefter for vi direkt till Marna och fortsatte med att värma uppp på Trin Tragula, 7C, vilken Magnus nöp av på ca 30 minuter. Varma i kläderna gick vi runt hörnet till Funkyard och började med att ha sönder ett viktigt fotsteg, men efter lite meck lyckades båda ta oss upp.

Ja, ni läste rätt. Magnus gick tre 7C/7C+ på samma dag(!).

Med facit i hand så verkar det som att budgetresan gav bra utdelning denna gång. Vi gjorde kanske inte någon Ebbe, men Magnus triss i 7C/7C+ var rätt mäktigt att se :)

måndag 2 april 2012

Kvalitetsblog

Det har kommit till redaktionens kännedom att vissa elaka själar har ifrågasatt aktiviteten på norra sveriges överlägset mest intressanta blog. Nu ligger landet som så;

1) Bloggen är bara till för att uppvisa våra mest positiva sidor. Två goda människor som gör idel goda gärningar är och förblir huvudtema.
2) Mina högst personliga positiva sidor har under det senaste året blivit lite i överkant positiva. Och via inverterad matematisk logik; två så positiva saker blir negativt.
3) Vi skriver inte om negativa saker ... såvida det inte gäller götlaborgare ... och oftast inte ens då.

För våra två otrogna följeslagare så vill jag meddela att ryggen blivit mindre dålig, Linus har fått jobb och snön ligger kvar på backen.

2012 blir helt klart mitt år!