Ni har sett den förut..

.. men har ni har nog inte hört (alla) de här svordomarna tidigare

Mumana from Haukkari on Vimeo.

Filmen är ärligt stulen från Sakus egna blogg

På hans vimeo hittar man även en film som visar att han inte verkar ha några större problem med vintern.

Ultima Thule Winter Ascent from Haukkari on Vimeo.

Själv så drar jag till Aten en vecka, sen börjar off-season träningen på allvar!

Ny norrlandsite

Micke och Bodin har gått ihop och skriver nu en gemensam blogg. Det ska bli intressant att följa deras arbete i det tysta skogarna i Sundsvall (via Bodin) och Jämtland, samt Norge (via Mikael).

Första inlägget i denna blogg handlar om Vingsand. Jag fick en kort rapport från Mikael i morse och lika exalterad som jag själv är över Västanbäck, lika hänförd lät Mikael när han talade om Vingsand.

Så om Vänstanbäck har potential att bli det nya Squamish.. vad kan då Vingsand bli?!

Apropå Västanbäck så var ett gäng från Umeå där i helgen som var och njöt av bra höstklättring, ni får njuta av detta foto från Cajsas kamp mot Ghosthouse, 7A.

Dedikerad?

En återkommande fundering som brukar dyka upp med mer eller mindre jämna mellanrum på diverse forum är om man tjänar något att träna benen eller inte.. är det värt viktökningen?!

Kanske är svaret lika enkelt såsom den (mördande) kommentar en polare fick av en gammal Bleausards, efter min väns misslyckande försök på en travers:

"Du är inte tillräckligt oproportionerligt byggd.."

..oproportionerligt..

Tajt schema

Förra helgen så fick jag möjligheten att bli guidad av Mikael och Karolina i Västanbäck förra helgen. Ett erbjudande som jag bara inte kunde tacka nej till.

Resan levde upp till förväntningarna. Fina linjer och bra förhållanden gav mersmak och det blir ännu visit i helgen.

Jag tog självklart tillfället i akt och lät kameran rulla, men naturligtvis så har jobb, träning, möten och oväntade besök kommit i vägen för att göra en ordentlig klippning av filmen.. men lugn.. ni får ett litet smakprov endå.. det är ju trots allt fredag.

De flesta med lite självaktning ser till att fixa en bra teaser. Inte jag. Av mig får ni ett smutsigt råmaterial.. lite som en halvkokt skål med pasta.

Så, varsågod.. det är i alla fall gratis :)

Shame from Linus Malm on Vimeo.

Jonas

Eftersom att jag är en man som står vid mitt ord så kommer här det utlovade inlägget om att Jonas inte kan klättra hårt, eller i alla fall inte >8a.

Jonas har nyligen bl.a. gått Niemisels vackraste led, "Bä bä vita lamm, 7c+/8-whatever", men eftersom att även den är "soft" så måste vi (kollektivet för beundran av nakna tyska klättrare) inse fakta att Jonas är en direkt svag klättrare och kommer så även alltid att förbli. Psyket på professorn hamnar helt klart i botten av obegåvade och omkretsen på överarmen är inte i närheten av UIAA's rekommenderade 51 cm ... men som tur är så är han grymt snygg!


En oärligt stulen profilbild från facebook. Fotograf: (borde vara) Conny

Bä Bä

Varje regel har ett undantag, om det inte handlar om biologi. Där är reglen vanligtvis en utopi.

Därför känner vår slumrande redaktion inga som helst samvetskval för att rikta våra pannlampor mot repklättring i allmänhet och på umeklättrarnas senaste bravad i synnerhet.

Vår nyinflyttade finske strongman Saku Korosuo gick Diablo, 8a i Niemisel i helgen och som de flesta, här i krokarna, säkert redan har hört så gick Wiklund bland annat Bä Bä, 8b.

Saku Korosu hann även vara framme med kameran då Wiklund gick Bä Bä.



Här är Wiklunds foton av Saku på Diablo vid ett tidigare tillfälle.



För fler fina bilder kolla in Sakus blogg och Wiklunds flickr.

Bilar

Med jämna mellanrum, några gånger om dagen, så funderar jag vad det är med bilar som har sådan påverkan på ens liv. När jag senaste klättermobilen skulle införskaffas så hade jag 5 krav:

Nr. 1: Stort lastutrymme.
Nr. 2: Bränslesnål.
Nr. 3: Ej över 40.000:- i inköp.. hos bilhandlare.
Nr. 4: Ej äldre än modellår 2000.
Nr. 5: Stort lastutrymme.

Efter några besök till diverse bilhandlare så var svaret: En sådan bil finns inte.

Efter lite några fler besök hittade jag en Ford Focus.

Nr. 1: Check - sväljer 5 normala paddor utan att fälla sätet.
Nr. 2: Check.. typ - 0.7l/milen är kanske inte snålt, men låt gå.
Nr. 3: Check - 39.900:-
Nr. 4: Check - tillverkad år 2000 och bara gått knappt 12.000 mil.
Nr. 5: Check - fäller jag baksätet så kan jag sova i bagagetutrymmet.

Nu missade jag dock ett grundkrav, som var för självklart för att ens skriva ned.

Den skall fungera. Visst, til en början inga tydliga fel, men efter ett antal mil så började de första indikationerna på allvarliga fel att dyka upp. Självklart under min semester i Norge. Jag uppsökte omgående en Ford-verkstad.

Kommentar från Ford i Norge:

"Motorn är ödelagd".

Panik. Ångest.

Hem till Svea. Lagomt fort som fan. Efter en hel jäkla massa om och men, så kommer även Ford i Sverige (de som skall stå för garantijobbet), till slut, fram till samma slutsats. Motorn är död. Så, efter veckor hos verkstaden och ca 7 liter olja senare så skall det nu bytas motor i Forden. Vi får väll se hur det går med detta till slut.

Hursom helst, en bil är trots allt bara en bil. Det trista är att formen verkar ha gått Fordens öde till mötes..

Formen är ödelagd.

Panik. Ångest.

Äh. Så illa är det inte. Det finns ljuspunkter, bedrifter att få inspiration av och fortfarande tid att vända formen.

Wiklunds starka helg i Niemisel imponerar. Så även Per och Peters gemensamma slakt av I20, samt Mosjön för några veckor sedan. Micke fick ge igen på Return to Sender assis. Positiva rapporter från Franken lär inte vänta länge på sig, då Anders och Cajsa säkerligen kommer att göra bra ifrån sig.

Under tiden så letar jag formen på gammalt hederligt vis. Back to basics. Greppbräda, Burning Heart i högtalarna och allt vad det innebär.

Jag har även förenklat "mitt" system för att hålla greppbrädan på plats.





Nu är jag nog inte först med att listat ut detta sätt att montera greppbrädan utan att skruva fast den i väggen.

Men va fan, det fungerar.. rätt bra.. trots avsaknad av silvertejp. Det är mer än vad man kan säga om min Ford.