Kan det vara så illa?
Ja, jag tror nästan det. Timmar av platskramande på IKSU har lämnat mig i ett bedrövligt och skamfullt tillstånd. Jag kan inte sova längre.. nä, jag kan inte!
Så här i efterhand så undrar jag vad det var som slutligen skrämde iväg allt vett från mitt sinne, kan det ha varit det där eviga dunkandet av basketbollar mot parketten. Eller kan det ha orsakats av den där smygande, tunga och basiska dimman av krita som så saktliga fyllt mina lungor. Eller kan det ha varit de vansinniga och absurda falsettjuten på japanska från Umeås kendoklubb var eviga torsdag.
Nä, jag tror faktisk att inga av dessa plågor hade någon som helst påverkar på mitt fragila sinne.
Jag tror att det var .. insikten.
Insikten om att om Kvarkenbron skulle ha byggts så skulle det inte bara gå snabbare och vara långt mycket billigare att fara till Vaasa för att bouldra i ett av Finlands finaste områden, utan även ha ca 20 mil kortare väg till Åland..
Om jag bara inte hade öppnat upp Google Maps idag... om jag bara inte hade..
1 kommentar:
Man förlorar det man inte hade. Flytta till Stockholm i stället.
Skicka en kommentar