Tydligen så har den föregående tråden tilldragit sig mer uppmärksamhet än den tre kommentarer korta konversation som jag hade med Calle. Enligt Linus så har träffarna ökat och när vi la till undertiteln not work safe så fick vi även nya vänner från vissa hårt perverterade EU-länder (spanien, belgien, tyskland, etc)
Eftersom att det (tydligen) finns folk som visat tråden intresse så har även diverse frågor om hur man går tillväga för att skala av allt överflödigt fett inkommit (utan att man för den delen ska behöva dö på kuppen). Vi befinner oss mitt i den norrlänska icke-prestationssäsongen, så med avseende på den totala avsaknaden av intressanta nyhetsrapporteringar så ger jag härmed min syn på saken.
Själv så har jag fått skolning i den gamla byggarskolan och som varje sann megarektiker så har jag under en relativt stor del av mitt liv haft fullständigt fokus på träna, äta, skita, sova. Dock så hatar jag alla typer av anal hållning till scheman så ett upplägg enligt följande går helt fetbort:
04.55 Väckarjäveln ringer
05.00 Jag tar en två timmar lång morgonpromenad
07.00 vitt bröd, ägg, ...
Jag tror med på riktlinjer och här presenteras några:
1. Inställning. Alla som faller in under definitionen "tjurig jävla gubbe/gumma" kan slut läsa här. Allting handlar om inställning och har man väl bestämt sig så behöver man inte fundera på några alternativ ... fundera på det. När jag bestämde mig för att sluta med snuset, efter ca 15*365 dosor ettan, så var ett misslyckande inte ett av alternativen. Ok, jag var tydligen en tjurig (elak) jävel i ett helt år men jag snusar fortfarande inte.
2. Plocka bort sånt som man inte behöver. Eller som en god vän myntade - "allt går att äta bara man dräper kräkreflexerna". Tallriksmodeller, atkins, gi i all ära men "energi in, energi ut" är precis vad allt handlar om. Viktväktarna har ett ganska schysst upplägg men gröna, gula och röda prickar som står i direkt relation med kaloriinnehållet ... och detta kan man själv ta reda på livsmedelverkets hemsida. Dessutom har viktväktarna en förkärlek att blanda in tomma kalorier och är man inte själv intresserad av buksprängning så avråder jag från detta.
3. Baby steps. Här kastar jag sten i glashuset men konsten är att göra allting kontrollerat. No free lunch-teorin råder. Går man på för hårt så tömmer man bara sina snabba energidepåer (glykogen) och all träning blir lidande. Obs! Vi sysslar inte med bantning till skillnad från förslappade idioter.
4. Sprinters. Om ni klurar på varför sprinters och långdistanslöpare skiljer i kroppssammansättning så vill jag vara först att meddela att det finns faktiskt skäl för det. Explosiv/styrke-träning och seg/långdistans-träning skiljer sig åt avsevärt både på vilken energikälla som utnyttjas och hur denna ska fyllas på efteråt. Ska man springa två timmar varje dag så blir det till att fylla på med hyfsade mängder kolhydrater och hur kolhydrater sedan lagras kan ni se på var enda godsakssnaskande soffpotatis. Detta kan direkt överföras till skillnaden mellan en seg tanig ledklättrare eller en vacker explosiv bouldrare. Allt är beroende på syftet!
5. Ätardagar. Man bör lägga in en dag per vecka med högre energiinnehåll för att undvika att kroppen ställer in sig på svält. Ätardagar missuppfattas medvetet till att innebära att man får äta hur mycket man vill av precis vad man vill.
6 ... (jag bygger ut listan när jag finner det nödvändigt)
Så som varje kroppsskulptör redan vet så sitter allt i maten:
a. Dra ner på överflödiga kolhydrater
b. Immunförsvaret (hormoner) behöver (växt)fetter
c. Allt över 50g protein per dag är direkt i sjön. (vissa broilers hävdar att man ska äta 1,5* kroppsvikten men detta är av helt andra skäl än våra)
d. Drick inga sockerdrycker
e. Ät inte godis
f. Fika inte
g. Ingen glass
h. ...
PS. Socker är mer beroendeframkallande än kokain! DS.
5 kommentarer:
Hjälp till självsvält, juste!
Jajebast, här silar vi mygg och sväljer kameler!
Word!!
"Allting handlar om inställning och har man väl bestämt sig så behöver man inte fundera på några alternativ"
M
Hä komm int å gå!
Är inte godis var väl sådär sanningsenligt...
Det är mer av princip!
Problemet med godis är att har man väl börjat så är det svårt att bli av med sötsuget. Det brukar ta en sisådär 4-5 dagar innan man slutar gå och leta snask i skafferiet!
Skicka en kommentar