Nu lever vi i de norra delarna av vårt avlånga land så skrämselrapporter om att två decimeter snö ska lamslå en hel region gäller inte här. Allt under en meter per dygn får anses normalt och normalt är precis vad vi råkat ut för ... tyvärr!
För en vecka sedan så imponerade snödjupet med en knapp decimeter och kvicksilvret lågretligt nära nollsträcket. Så det var bara en tidsfråga om vem som först hade tid att borsta av i20-stenen och avverka årspremiären ... men det var som sagt förra veckan.
Nu: En halveter snö och -18 grader .... roligt, roligt!
Premiär: Inte inom de närmaste veckorna!
Bloggen: Uppdateras med idel skitinlägg (av mig)!
Något kul: Linus har köpt avchd-kamera så förhoppningsvis ökar kvaliteten på bloggen?!
lördag 7 februari 2009
onsdag 4 februari 2009
Inställning
Tydligen så har den föregående tråden tilldragit sig mer uppmärksamhet än den tre kommentarer korta konversation som jag hade med Calle. Enligt Linus så har träffarna ökat och när vi la till undertiteln not work safe så fick vi även nya vänner från vissa hårt perverterade EU-länder (spanien, belgien, tyskland, etc)
Eftersom att det (tydligen) finns folk som visat tråden intresse så har även diverse frågor om hur man går tillväga för att skala av allt överflödigt fett inkommit (utan att man för den delen ska behöva dö på kuppen). Vi befinner oss mitt i den norrlänska icke-prestationssäsongen, så med avseende på den totala avsaknaden av intressanta nyhetsrapporteringar så ger jag härmed min syn på saken.
Själv så har jag fått skolning i den gamla byggarskolan och som varje sann megarektiker så har jag under en relativt stor del av mitt liv haft fullständigt fokus på träna, äta, skita, sova. Dock så hatar jag alla typer av anal hållning till scheman så ett upplägg enligt följande går helt fetbort:
04.55 Väckarjäveln ringer
05.00 Jag tar en två timmar lång morgonpromenad
07.00 vitt bröd, ägg, ...
Jag tror med på riktlinjer och här presenteras några:
1. Inställning. Alla som faller in under definitionen "tjurig jävla gubbe/gumma" kan slut läsa här. Allting handlar om inställning och har man väl bestämt sig så behöver man inte fundera på några alternativ ... fundera på det. När jag bestämde mig för att sluta med snuset, efter ca 15*365 dosor ettan, så var ett misslyckande inte ett av alternativen. Ok, jag var tydligen en tjurig (elak) jävel i ett helt år men jag snusar fortfarande inte.
2. Plocka bort sånt som man inte behöver. Eller som en god vän myntade - "allt går att äta bara man dräper kräkreflexerna". Tallriksmodeller, atkins, gi i all ära men "energi in, energi ut" är precis vad allt handlar om. Viktväktarna har ett ganska schysst upplägg men gröna, gula och röda prickar som står i direkt relation med kaloriinnehållet ... och detta kan man själv ta reda på livsmedelverkets hemsida. Dessutom har viktväktarna en förkärlek att blanda in tomma kalorier och är man inte själv intresserad av buksprängning så avråder jag från detta.
3. Baby steps. Här kastar jag sten i glashuset men konsten är att göra allting kontrollerat. No free lunch-teorin råder. Går man på för hårt så tömmer man bara sina snabba energidepåer (glykogen) och all träning blir lidande. Obs! Vi sysslar inte med bantning till skillnad från förslappade idioter.
4. Sprinters. Om ni klurar på varför sprinters och långdistanslöpare skiljer i kroppssammansättning så vill jag vara först att meddela att det finns faktiskt skäl för det. Explosiv/styrke-träning och seg/långdistans-träning skiljer sig åt avsevärt både på vilken energikälla som utnyttjas och hur denna ska fyllas på efteråt. Ska man springa två timmar varje dag så blir det till att fylla på med hyfsade mängder kolhydrater och hur kolhydrater sedan lagras kan ni se på var enda godsakssnaskande soffpotatis. Detta kan direkt överföras till skillnaden mellan en seg tanig ledklättrare eller en vacker explosiv bouldrare. Allt är beroende på syftet!
5. Ätardagar. Man bör lägga in en dag per vecka med högre energiinnehåll för att undvika att kroppen ställer in sig på svält. Ätardagar missuppfattas medvetet till att innebära att man får äta hur mycket man vill av precis vad man vill.
6 ... (jag bygger ut listan när jag finner det nödvändigt)
Så som varje kroppsskulptör redan vet så sitter allt i maten:
a. Dra ner på överflödiga kolhydrater
b. Immunförsvaret (hormoner) behöver (växt)fetter
c. Allt över 50g protein per dag är direkt i sjön. (vissa broilers hävdar att man ska äta 1,5* kroppsvikten men detta är av helt andra skäl än våra)
d. Drick inga sockerdrycker
e. Ät inte godis
f. Fika inte
g. Ingen glass
h. ...
PS. Socker är mer beroendeframkallande än kokain! DS.
Eftersom att det (tydligen) finns folk som visat tråden intresse så har även diverse frågor om hur man går tillväga för att skala av allt överflödigt fett inkommit (utan att man för den delen ska behöva dö på kuppen). Vi befinner oss mitt i den norrlänska icke-prestationssäsongen, så med avseende på den totala avsaknaden av intressanta nyhetsrapporteringar så ger jag härmed min syn på saken.
Själv så har jag fått skolning i den gamla byggarskolan och som varje sann megarektiker så har jag under en relativt stor del av mitt liv haft fullständigt fokus på träna, äta, skita, sova. Dock så hatar jag alla typer av anal hållning till scheman så ett upplägg enligt följande går helt fetbort:
04.55 Väckarjäveln ringer
05.00 Jag tar en två timmar lång morgonpromenad
07.00 vitt bröd, ägg, ...
Jag tror med på riktlinjer och här presenteras några:
1. Inställning. Alla som faller in under definitionen "tjurig jävla gubbe/gumma" kan slut läsa här. Allting handlar om inställning och har man väl bestämt sig så behöver man inte fundera på några alternativ ... fundera på det. När jag bestämde mig för att sluta med snuset, efter ca 15*365 dosor ettan, så var ett misslyckande inte ett av alternativen. Ok, jag var tydligen en tjurig (elak) jävel i ett helt år men jag snusar fortfarande inte.
2. Plocka bort sånt som man inte behöver. Eller som en god vän myntade - "allt går att äta bara man dräper kräkreflexerna". Tallriksmodeller, atkins, gi i all ära men "energi in, energi ut" är precis vad allt handlar om. Viktväktarna har ett ganska schysst upplägg men gröna, gula och röda prickar som står i direkt relation med kaloriinnehållet ... och detta kan man själv ta reda på livsmedelverkets hemsida. Dessutom har viktväktarna en förkärlek att blanda in tomma kalorier och är man inte själv intresserad av buksprängning så avråder jag från detta.
3. Baby steps. Här kastar jag sten i glashuset men konsten är att göra allting kontrollerat. No free lunch-teorin råder. Går man på för hårt så tömmer man bara sina snabba energidepåer (glykogen) och all träning blir lidande. Obs! Vi sysslar inte med bantning till skillnad från förslappade idioter.
4. Sprinters. Om ni klurar på varför sprinters och långdistanslöpare skiljer i kroppssammansättning så vill jag vara först att meddela att det finns faktiskt skäl för det. Explosiv/styrke-träning och seg/långdistans-träning skiljer sig åt avsevärt både på vilken energikälla som utnyttjas och hur denna ska fyllas på efteråt. Ska man springa två timmar varje dag så blir det till att fylla på med hyfsade mängder kolhydrater och hur kolhydrater sedan lagras kan ni se på var enda godsakssnaskande soffpotatis. Detta kan direkt överföras till skillnaden mellan en seg tanig ledklättrare eller en vacker explosiv bouldrare. Allt är beroende på syftet!
5. Ätardagar. Man bör lägga in en dag per vecka med högre energiinnehåll för att undvika att kroppen ställer in sig på svält. Ätardagar missuppfattas medvetet till att innebära att man får äta hur mycket man vill av precis vad man vill.
6 ... (jag bygger ut listan när jag finner det nödvändigt)
Så som varje kroppsskulptör redan vet så sitter allt i maten:
a. Dra ner på överflödiga kolhydrater
b. Immunförsvaret (hormoner) behöver (växt)fetter
c. Allt över 50g protein per dag är direkt i sjön. (vissa broilers hävdar att man ska äta 1,5* kroppsvikten men detta är av helt andra skäl än våra)
d. Drick inga sockerdrycker
e. Ät inte godis
f. Fika inte
g. Ingen glass
h. ...
PS. Socker är mer beroendeframkallande än kokain! DS.
söndag 1 februari 2009
Regeringens stimulanspaket
Som i alla kristider så gäller det att vi har en handlingskraftig regering som går in med åtgärdspaket på ett tidigt stadium för att inte helt rasera hela vår välfärd. Detta år har varit minst sagt turbulent och min regering har inte sparat på krutet.
PS. Jag har aldrig varit så stark som då (mars 2005), men aldrig var så svag (och skadad) som de efterföljande månaderna. Saker och ting ska tydligen tas med måtta! DS.
Efter julhelgen så nåddes nya bottenrekord som vida överskred 90-talets krash och regeringen vägrar att städa upp ännu en gång efter storbolagens all för vidlyftiga leverne och kortsynta sparplaner. Så vid trettondagen extrainkallade regeringsmöte så deklarerades ett stimulansparti som skulle få den mest obskyra av alla välfärdssvin att förstå vidden av krisen:
-"Du får en hel vecka, precis var du vill och jag är hemma med barnen om du går ner tio kilo på tre månader!"
Men en sak är säker, till dessa nivåer kommer jag aldrig mer!
PS. Jag har aldrig varit så stark som då (mars 2005), men aldrig var så svag (och skadad) som de efterföljande månaderna. Saker och ting ska tydligen tas med måtta! DS.
EDIT: Carlos friskade upp mitt minne och jag gjorde tydligen om samma misstag sommaren 2006 i Tarn. Lämnade området med monsterdeff och resten avsäsongen var i soptunnan.
fredag 30 januari 2009
Nu till något helt annat!
Google Analytics är ett underbart verktyg, man kan följa hur många "klick" man får på sin sida.
På andra håll i cyberrymden så har man via statistik kommit fram till att skandaler är det som ger mest "klick" per tråd.
Här uppe i den kristan nymoralismensvagga kan vi däremot konstatera att så ej är fallet.
Flest "klick" sedan bloggstart har by far rapporteringen av bouldertävlingen och medföljande resultatlista. Det glädjer mig. För samtidigt som jag tycker att föregående tråd var viktig och jag inte hoppas att frågan glöms bort, så är det ännu viktigare att inte bara fokusera på det negativa.. speciellt i tider som denna.
Därför är jag glad att kunna medela att IKSU Klättring kommer att annordna en bouldertävling på IKSU lördagen den 14 mars. Som vanligt så är det klassiskt Total Boulder-format som gäller.
Sist det begav sig så delade Cajsa Nilsson och Susanne Westerlund på guldpengen i damklassen och Mikael Andersson bland herrarna. Tävlingen hade totalt mellan 60-70 deltagare, trots att tävlingen hölls på en söndag. Förhoppningsvis så kommer beslutet att denna gång ha den på en lördag göra att fler har tid att komma loss.
Så se nu till att komma ifrom på det ena eller det andra sättet, så hoppas jag att vi ses i mars (om inte tidigare)!!
På andra håll i cyberrymden så har man via statistik kommit fram till att skandaler är det som ger mest "klick" per tråd.
Här uppe i den kristan nymoralismensvagga kan vi däremot konstatera att så ej är fallet.
Flest "klick" sedan bloggstart har by far rapporteringen av bouldertävlingen och medföljande resultatlista. Det glädjer mig. För samtidigt som jag tycker att föregående tråd var viktig och jag inte hoppas att frågan glöms bort, så är det ännu viktigare att inte bara fokusera på det negativa.. speciellt i tider som denna.
Därför är jag glad att kunna medela att IKSU Klättring kommer att annordna en bouldertävling på IKSU lördagen den 14 mars. Som vanligt så är det klassiskt Total Boulder-format som gäller.
Sist det begav sig så delade Cajsa Nilsson och Susanne Westerlund på guldpengen i damklassen och Mikael Andersson bland herrarna. Tävlingen hade totalt mellan 60-70 deltagare, trots att tävlingen hölls på en söndag. Förhoppningsvis så kommer beslutet att denna gång ha den på en lördag göra att fler har tid att komma loss.
Så se nu till att komma ifrom på det ena eller det andra sättet, så hoppas jag att vi ses i mars (om inte tidigare)!!
onsdag 28 januari 2009
En reflektion från moralens högborg
Så var det äntligen dags!
Sharma kommer till Sverige, alla applåderar, alla vill dit.. så även jag.
Jag är den förste att säga att jag tyckt att det vore rätt ballt att träffa snubben. Han är trots allt den största ikonen inom bouldering och sportklättringen just nu och har så varit under en längre tid.
Fast samtidigt så kan jag tycka att det är aningens underligt och samtidigt lite ironiskt att det är svenska klätterförbundet, tillsammans med 8a.nu, som står för detta arrangemang.
Jaja, jag vet att jag gräver efter väldigt gamla lik i garderoben, men jag har svårt att förstå hur förbundet kom fram till att man ville bjuda in just Sharma för att föreläsa om träning. Att 8a.nu ville bjuda in honom förvånar mig inte det minsta. Nu tänker jag inte på att han är Mr.Lifestyle (lifestyle exkluderar inte per automatik träning), utan det är med tanke på hans dopingavstängning 2001 (pga att testast positivt för cannabis).
Japp, old news deluxe, men när allt kommer omkring så är SKF en del av Riksidrottsförbundet, RF. Så antar jag att samma dopingpolicy gäller för SKF så som för övriga förbund? Eller är det svårt att hitta igen klätterförbundets anti-doping policy på deras hemsida på grund av att det helt enkelt inte finns någon?
"Ja, men han tävlar ju knappt längre.. och förövrigt var det åtta år sedan" tänker jag. Visst, det ligger något i det. 2001 gjorde han ett felsteg, tog sitt straff och har antagligen kommit på andra tankar och fimpat för gott. Så vad är min poäng?
Samtidigt som jag är fullt medveten om att det inte är min ensak vad en annan klättrare gör på sin fritid, så kan jag tycka att ett förbund och stor klättersite bör tänka över en eller helst flera gånger på vad deras handlingar sänder ut för signaler till sina medlemmar, både gamla och unga.. framförallt de unga.
För hur hade du tänkt om friidrottsförbundet, i sammarbete med (låt säga) DN Sport., bjudit in Marion Jones för att hålla i ett träningsseminarium?
Sharma kommer till Sverige, alla applåderar, alla vill dit.. så även jag.
Jag är den förste att säga att jag tyckt att det vore rätt ballt att träffa snubben. Han är trots allt den största ikonen inom bouldering och sportklättringen just nu och har så varit under en längre tid.
Fast samtidigt så kan jag tycka att det är aningens underligt och samtidigt lite ironiskt att det är svenska klätterförbundet, tillsammans med 8a.nu, som står för detta arrangemang.
Jaja, jag vet att jag gräver efter väldigt gamla lik i garderoben, men jag har svårt att förstå hur förbundet kom fram till att man ville bjuda in just Sharma för att föreläsa om träning. Att 8a.nu ville bjuda in honom förvånar mig inte det minsta. Nu tänker jag inte på att han är Mr.Lifestyle (lifestyle exkluderar inte per automatik träning), utan det är med tanke på hans dopingavstängning 2001 (pga att testast positivt för cannabis).
Japp, old news deluxe, men när allt kommer omkring så är SKF en del av Riksidrottsförbundet, RF. Så antar jag att samma dopingpolicy gäller för SKF så som för övriga förbund? Eller är det svårt att hitta igen klätterförbundets anti-doping policy på deras hemsida på grund av att det helt enkelt inte finns någon?
"Ja, men han tävlar ju knappt längre.. och förövrigt var det åtta år sedan" tänker jag. Visst, det ligger något i det. 2001 gjorde han ett felsteg, tog sitt straff och har antagligen kommit på andra tankar och fimpat för gott. Så vad är min poäng?
Samtidigt som jag är fullt medveten om att det inte är min ensak vad en annan klättrare gör på sin fritid, så kan jag tycka att ett förbund och stor klättersite bör tänka över en eller helst flera gånger på vad deras handlingar sänder ut för signaler till sina medlemmar, både gamla och unga.. framförallt de unga.
För hur hade du tänkt om friidrottsförbundet, i sammarbete med (låt säga) DN Sport., bjudit in Marion Jones för att hålla i ett träningsseminarium?
tisdag 20 januari 2009
Same, same, but different..
Såg att Snygg-Micke laggt ut sitt recept till framgång på sin blogg.
Eftersom att jag inte heller har så mycket att skriva om (förra inlägget var också en konsekvens av det) så tänkte jag att det kanske finns någon stackare där ute som finner intresse av att få se min variant av "Calles special".
Innan jul var det mest fokus på uthållighets träning i november månad. I december så handlade det om att förbereda kroppen på hårdare träning.
Det innebar tre gympass, tre ordentliga bulderpass och två dagar med aktivvila och bålövningar i veckan. Jag lade även in deadhangs och stretch.
Efter nyår så började jag verkligen få till träningen tycker jag. Jag gjorde då så att jag splittade upp dagen, med att försöka köra styrketräning på förmiddagen. Detta har fungerat väldigt bra för mig, då kroppen bättre hinner ta igen sig mellan passen. Sex timmar mellan passen verkar vara the shit. Då är det bara att köra fullt fräs båda passen.
Nu för tiden så ser mina veckor ut ungefär så här:
Måndag förmiddag: Styrketräning av bröst och tricpes. 5 övningar. 3 set med 4-6 repetitioner.
Måndag kväll: 250 move uthållighetsklättring. 100-150 move bulders. Deadhangs 10-15sek 3 finger Open och closed.
Tisdag kväll: 200-250 move uthålligetsklättring. Bålövningar och antagonister.
Onsdag förmiddag: Styrketräning av axlar och ben: 3 övningar axlar. 3 set med 4-6 repetitioner. 3 övningar ben 2 set med 10-12 repetitioner.
Onsdag kväll: 300 move uthållighets klättring. 100-150 move bulders. Avlåsningar och typewriters.
Torsdag kväll: 200-250 move uthålligetsklättring. Bålövningar och antagonister.
Fredag förmiddag: Styrketräning av rygg och biceps. 5 övningar. 3 set med 4-6 repetitioner.
Fredag kväll: 350 move uthållighetsklättring. 100-150 move bulders. Deadhangs 6-8 sek 3 finger Open och closed med vikter.
Lördag: Vila
Söndag: Vansinnespass med Hassemannen.
Ungefär så här har det sett ut. Vissa dagar har uthållighetsklättringen blivit ersatt med motionscykel eller rodd på "vilodagarna", mängden bulders och övrig klättring har varierat beroende på dagsform, eftersom att styrkepassen ibland har skett senare på eftermiddagen, vilket för mig gör klättringen väldigt jobbigt att klara av.
Precis som i Mickes fall så har jag planerade viloveckor och de hårda veckornas innehåll planerar jag aldrig mer än 2 veckor framåt. Precis som för Micke så kommer jag att förändra innehållet i min träning för att bli mer och mer fokuserad på klättringsbiten ju närmare utesäsongen jag kommer.
Egentligen så kan man se det mesta av min planering träningsmål. Jag justerar efter om det blir för tungt eller för lätt, annars anser jag så gör man sig själv en otjänst. Det viktigaste är att lyssna på kroppen och ta dess signaler på allvar.
All träning och planering är för mig rätt meningslös om den leder till att man tränar sönder sig vecka två.. eller nio för den delen. Visst kan olyckan vara framme, men överansträngning bör man planera för att undvika, alternativt planera om för att motverka.
Sen så måste man även komma ihåg att käka ordentligt om man tänkt träna hårt. Visst kan man gå på diet.. men att köra dubbla pass om dagen och samtidigt hålla igen på näringen.. det tror jag inte riktigt på.
Eftersom att jag inte heller har så mycket att skriva om (förra inlägget var också en konsekvens av det) så tänkte jag att det kanske finns någon stackare där ute som finner intresse av att få se min variant av "Calles special".
Innan jul var det mest fokus på uthållighets träning i november månad. I december så handlade det om att förbereda kroppen på hårdare träning.
Det innebar tre gympass, tre ordentliga bulderpass och två dagar med aktivvila och bålövningar i veckan. Jag lade även in deadhangs och stretch.
Efter nyår så började jag verkligen få till träningen tycker jag. Jag gjorde då så att jag splittade upp dagen, med att försöka köra styrketräning på förmiddagen. Detta har fungerat väldigt bra för mig, då kroppen bättre hinner ta igen sig mellan passen. Sex timmar mellan passen verkar vara the shit. Då är det bara att köra fullt fräs båda passen.
Nu för tiden så ser mina veckor ut ungefär så här:
Måndag förmiddag: Styrketräning av bröst och tricpes. 5 övningar. 3 set med 4-6 repetitioner.
Måndag kväll: 250 move uthållighetsklättring. 100-150 move bulders. Deadhangs 10-15sek 3 finger Open och closed.
Tisdag kväll: 200-250 move uthålligetsklättring. Bålövningar och antagonister.
Onsdag förmiddag: Styrketräning av axlar och ben: 3 övningar axlar. 3 set med 4-6 repetitioner. 3 övningar ben 2 set med 10-12 repetitioner.
Onsdag kväll: 300 move uthållighets klättring. 100-150 move bulders. Avlåsningar och typewriters.
Torsdag kväll: 200-250 move uthålligetsklättring. Bålövningar och antagonister.
Fredag förmiddag: Styrketräning av rygg och biceps. 5 övningar. 3 set med 4-6 repetitioner.
Fredag kväll: 350 move uthållighetsklättring. 100-150 move bulders. Deadhangs 6-8 sek 3 finger Open och closed med vikter.
Lördag: Vila
Söndag: Vansinnespass med Hassemannen.
Ungefär så här har det sett ut. Vissa dagar har uthållighetsklättringen blivit ersatt med motionscykel eller rodd på "vilodagarna", mängden bulders och övrig klättring har varierat beroende på dagsform, eftersom att styrkepassen ibland har skett senare på eftermiddagen, vilket för mig gör klättringen väldigt jobbigt att klara av.
Precis som i Mickes fall så har jag planerade viloveckor och de hårda veckornas innehåll planerar jag aldrig mer än 2 veckor framåt. Precis som för Micke så kommer jag att förändra innehållet i min träning för att bli mer och mer fokuserad på klättringsbiten ju närmare utesäsongen jag kommer.
Egentligen så kan man se det mesta av min planering träningsmål. Jag justerar efter om det blir för tungt eller för lätt, annars anser jag så gör man sig själv en otjänst. Det viktigaste är att lyssna på kroppen och ta dess signaler på allvar.
All träning och planering är för mig rätt meningslös om den leder till att man tränar sönder sig vecka två.. eller nio för den delen. Visst kan olyckan vara framme, men överansträngning bör man planera för att undvika, alternativt planera om för att motverka.
Sen så måste man även komma ihåg att käka ordentligt om man tänkt träna hårt. Visst kan man gå på diet.. men att köra dubbla pass om dagen och samtidigt hålla igen på näringen.. det tror jag inte riktigt på.
måndag 19 januari 2009
Håller jag på att förlora förståndet?
Kan det vara så illa?
Ja, jag tror nästan det. Timmar av platskramande på IKSU har lämnat mig i ett bedrövligt och skamfullt tillstånd. Jag kan inte sova längre.. nä, jag kan inte!
Så här i efterhand så undrar jag vad det var som slutligen skrämde iväg allt vett från mitt sinne, kan det ha varit det där eviga dunkandet av basketbollar mot parketten. Eller kan det ha orsakats av den där smygande, tunga och basiska dimman av krita som så saktliga fyllt mina lungor. Eller kan det ha varit de vansinniga och absurda falsettjuten på japanska från Umeås kendoklubb var eviga torsdag.
Nä, jag tror faktisk att inga av dessa plågor hade någon som helst påverkar på mitt fragila sinne.
Jag tror att det var .. insikten.
Insikten om att om Kvarkenbron skulle ha byggts så skulle det inte bara gå snabbare och vara långt mycket billigare att fara till Vaasa för att bouldra i ett av Finlands finaste områden, utan även ha ca 20 mil kortare väg till Åland..
Om jag bara inte hade öppnat upp Google Maps idag... om jag bara inte hade..
Ja, jag tror nästan det. Timmar av platskramande på IKSU har lämnat mig i ett bedrövligt och skamfullt tillstånd. Jag kan inte sova längre.. nä, jag kan inte!
Så här i efterhand så undrar jag vad det var som slutligen skrämde iväg allt vett från mitt sinne, kan det ha varit det där eviga dunkandet av basketbollar mot parketten. Eller kan det ha orsakats av den där smygande, tunga och basiska dimman av krita som så saktliga fyllt mina lungor. Eller kan det ha varit de vansinniga och absurda falsettjuten på japanska från Umeås kendoklubb var eviga torsdag.
Nä, jag tror faktisk att inga av dessa plågor hade någon som helst påverkar på mitt fragila sinne.
Jag tror att det var .. insikten.
Insikten om att om Kvarkenbron skulle ha byggts så skulle det inte bara gå snabbare och vara långt mycket billigare att fara till Vaasa för att bouldra i ett av Finlands finaste områden, utan även ha ca 20 mil kortare väg till Åland..
Om jag bara inte hade öppnat upp Google Maps idag... om jag bara inte hade..
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)